Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - II. Kansliet - kansliskrifvarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under den senare delen af Johans regering steg antalet af
svenske sekreterare. Ett mantal för 1584[1] upptar tio, nämligen
alla de ofvannämnda från år 1578 med undantag af Peder
Eriksson och Knut Håkonsson och dessutom Nils Hansson, Nicolaus
Rask, Per Rasmusson, Olof Sverkelsson och Lasse Henriksson.
Enligt förteckningar för 1591 skulle man då hafva räknat minst
sexton sekreterare[2], och i ett förläningsregister för 1592[3] stiger
antalet ända till aderton, tyskarne dock bland dessa inräknade.
Växlingarna i sekreterarnes antal hafva sitt ej ringa intresse
ur rent organisatorisk synpunkt. De ådagalägga, att om äfven
sekreterarevärdigheten under denna period blef en begränsad
grad, denna dock ej ännu hunnit uppdelas på fasta poster.
Äfven kansliskrifvarnes antal växte, dock icke lika hastigt
som sekreterarnes. År 1562 aflönades ur räntekammaren 17
svenska »kansliförvanter»; frånräknas de tre bland dessa, som i
det samtida hofregistret angifvas såsom sekreterare, så återstå
14 skrifvare[4]. Två år senare innehåller motsvarande
aflöningslängd endast 14 namn, hvilket jämfördt med 1563/64 års
hofregister skulle göra högst 11 kansliskrifvare[5]. År 1566
motsvaras de 9 sekreterarne i hofregistret af 20 kansliskrifvare, och
mantalet af 1568 upptar 19[6]. År 1571 synas kansliskrifvarne
hafva varit lika många som 1568[7], för 1576 aflönades i
räntekammaren 17[8], år 1577 var antalet minst 20[9]. Den ökning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>