Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - II. Kansliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sekreteraregraden, som framträder 1584, motsvaras ej af liknande
ökning inom skrifvarnes klass, som tvärtom icke synes nå öfver
föregående siffror[1], och vid 1590-talets ingång synes
proportionen vara än mera förändrad till sekreterarnes favör. Längdernas
uppenbara ofullständighet gör det vanskligt att meddela några
bestämda siffror[2].
De tyska kansliskrifvarne synas liksom sekreterarne ej alla
vara upptagna i räntekammarens aflöningslängd[3]. Medan denna
år 1561 har sammanlagdt 10 tyska tjänstemän i kansliet, finner
man 1564 endast 5 eller 6, bland hvilka högst 4 torde vara att
räkna som simpla skrifvare[4], och 1568 endast 3[5]. I början af
Johans regering steg antalet till 7, däribland 4 skrifvare[6], men
1576 upptaga längderna jämte två tyska sekreterare endast två
tyska skrifvare såsom tjänstgörande hos konungen[7]. Mantalet af
1584 nämner ej mer än 3 tyskar, aflöningslängderna för 1587
och 1589 5; fördelningen mellan de två graderna framträder ej här.
Den utveckling till det svenska elementets numerära
öfverlägsenhet inom kansliet, som gör sig märkbar under Gustaf I:s
senare år, tränger således under hans söners tid fullkomligt
igenom. Det lider intet tvifvel, att redan under Eriks och än mera
under Johans regering de svenska kanslitjänstemännen afgjordt
dominerat i kansliets arbete och de tyska varit inskränkta till det
specialområde, där deras språkkunskap direkt behöfdes:
handläggningen af tyska skrifvelser och aktstycken i samband med
utrikespolitiken. Det synes numera aldrig hafva kommit i fråga,
att tyska kanslitjänstemän ingripit i inre svenska ärenden så som
en Norman, en Valentin v. Lüttich på sin tid hade gjort.
Sedan efter Eriks tronbestigning de mera framstående
svenska kanslitjänstemännen erhållit beställningar i likhet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
