Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Karl XIIs vistelse i Sachsen 1706—7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inbrottet i Sachsen om hösten 1706 bildar en märklig vändpunkt i Karl XII:s krig. Den ettåriga vapenhvila, som därpå följde, var likväl en omständighet långt mindre vigtig än den, att Karl med sin här ryckt djupare in i det mellersta Europa och därmed inträdt i helt nya förhållanden, ej blott till sina gamla fiender utan äfven till fastlandets öfriga fäjdande magter.[1]
Det var ej första gången som krigets öfverflyttande till ett nytt område på genomgripande sätt förändrat hans ställning. Redan fem år tillförene, då han stod i begrepp att gå in i Polen, hade striden helt och hållet bytt om skaplynne: Karl öfvergick från försvar till anfall. Redan då — det var i Juli 1701 — hade nämligen, efter blott ett års krig, de tre förenade grannarnes angrepp på ett kraftigt sätt tillbakavisats. Freden i Travendahl hade löst Danmarks konung från förbundet; slaget vid Narwa, för en tid åtminstone, krossat tsarens magt. Sachsens här var upprifven vid Düna, Kurland taget. Tsar Peter sökte Hollands bemedling;[2] konung August gjorde upprepade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
