Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Karl XIIs vistelse i Sachsen 1706—7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fredsanbud.[1] Karl hade valet mellan en fördelaktig fred och krigets fortsättande djupare in i fiendens länder. Obeslutsam tågade han flera månader af och an i Kurland.
Sönderslitet af inre strider, tycktes Polen ett lätt byte för segraren; men å andra sidan samlade Ryssland i tysthet åter sina massor kring Estlands och Liflands gränser, där de redan vunnit en fördel öfver Schlippenbach; och tsaren hade i Karls närhet på slottet Birsen personligen förnyat sitt förbund med August. Endast egen svaghet och sjömagternas tvång höll Danmark tillbaka.[2] Ingen undrar att under sådana förhållanden tvifvel på möjligheten af en säker fred och lockelsen af en fortsatt segerbana bestämt den unge konungens val; men förakt för Ryssarnes krigföring och inrotad misstro mot August verkade för starkt på hans beslut. Tvärt emot Karl Pipers, den grånade statsmannen Bengt Oxenstjernas[3] och alla sina äldre, erfarnare generalers råd, slöt han ej fred med August, vände ej häller sina vapen mot Östern, hvars gryende magt Narwa lärt honom ringakta; utan vek i stället af inåt Polen, dit de missnöjde store, som uppsagt August tro och lydnad, inkallat honom.[4]
Kriget ingick nu i ett alldeles nytt skifte. Medan Ryssarne i Karls rygg småningom borttogo de svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
