Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning.
1. Jorden är en himlakropp. Den
svävar, liksom sol, måne och stjärnor,
fritt i den stora världsrymden.
2. Horisont. På öppna fältet ter
sig himmeln såsom ett stort valv, det s. k.
himlavalvet, som på alla sidor omsluter
jorden. Så är det emellertid icke. Om-
kring oss finnes endast en omätlig rymd,
och denna är närmast jorden fylld av ett
genomskinligt ämne, luften.
Den kretslinje, där himmel och jord
längst bort tyckas beröra varandra, heter
horisont eller synkrets. Stiga vi upp i
ett torn eller på ett berg, så kunna vi
överblicka ett större område än på släta
marken. Synkretsen växer sålunda, ju
högre upp vi stiga, i det allt flera före-
mål, som förut voro under horisonten,
komma över densamma, d. v. s. bli för
oss synbara.
3. Yäderstreck. Solen synes alltid
stå högst på himmeln Idockan 12 på dagen.
Om man vid denna tid en solskensdag
ställer sig med ansiktet vänt från solen
och åt det håll, dit trädens skuggor peka,
har man rätt framför sig det väderstreck,
som kallas norr (N.). Mitt emot eller rätt
bakom sig har man då det väderstreck,
som kallas söder (S.). På höger hand har
man öster (Ö.) och på vänster hand väster
(V.). Dessa äro de fyra huvudväderstrec-
ken. Mitt emellan N. och Ö. har man
nordost (NO.), mitt emellan N. och V.
nordväst (NV.), mitt emellan S. och Ö.
sydost (SO.) samt mitt emellan S. och V.
sydväst (SV.)« Dessa äro de fyra biväder-
strecken.
Carlson, Skolgeografi.
Under klara nätter kan man bestämma
väderstrecken med tillhjälp av stjärnorna.
Se vi noga efter, så skola vi finna, att
dessa tyckas långsamt röra sig över him-
meln i samma riktning som solen, d. v. s.
från Ö. till Y. Därunder synes dock en
stjärna stå oföränderligt stilla, nämligen
Polstjärnan. Hon befinner sig alltjämt
nästan rakt i N., så att vi med henne i
sikte kunna veta, huru väderstrecken
ligga.
Bild 1. Karlavagnen och polstjärnan.
Polstjärnan återfinnes lättast så-
lunda. Man uppsöker först den allbe-
kanta, av sju större stjärnor bestående
stjärnbilden Karlavagnen (bild 1) och
drager sedan genom de två stjärnor, som
föreställa vagnens bakhjul, en rät linje
uppåt (/? a), något längre än tistelstången.
Då träffar man en liten klar stjärna, pol-
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
