Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stjärnan, som är yttersta svansstjärna i
stjärnbilden Lilla björnen.
Lättast kan man få reda på väder-
strecken genom en kompass. Denna består
av en magnetnål, som är upphängd i en
dosa. Magnetnålens ena spets pekar alltid
mot norr. Under nålen finnes en rund
skiva, varpå väderstrecken äro utsatta
(bild 2). Med hjälp av kompassen kan man
både i klart och i mulet väder finna
väderstrecken under vilken tid som helst
på dygnet.
4. Jordens form. För vårt öga
ser det ut, som vore jorden en platt, om
också något ojämn, skiva. Detta har sin
grund däri, att vi icke kunna överskåda
mer än en ringa del av jordytan på en
gång. I själva verket har jorden överallt
en buktig yta, och i sin helhet har den
formen av ett stort ldot. Därav kommer
dess namn, »jordklotet».
5. Jordens storlek. De höga bergen
störa icke jordens klotform. Ty huru
väldiga de än må synas för vårt öga, äro
de likväl försvinnande små i förhållande
till jordytan i dess helhet.
Jordytan omfattar nämligen den ofant-
liga vidden av mer än 500,000,000 Qkm.
Däremot nå de högsta fjälltopparna ej
upp till en höjd av fullt 9km. På en vanlig
glob, som giver oss en starkt förmin-
skad bild av jordklotet, skulle sålunda
Mount E’ver est på Himalaja, världens
högsta fjälltopp, ej synas större än ett
sandkorn.
6. Jordens indelning. Mot två
punkter, de s. k. polerna, är jordklotet
något tilltryckt eller avplattat. Dessa
punkter äro belägna mitt emot var-
andra. Den ena, som alltid vetter mot
polstjärnan, kallas nordpolen, den mot-
satta sydpolen (bild 3).
Tvärs igenom jorden, mellan de båda
polerna, föreställer man sig en rät linje
dragen, som kallas jordaxeln.
Runt omkring jordytan åter, på lika
avstånd från de båda polerna, tänkes en
cirkel dragen, som kallas elev a torn eller,
såsom sjömännen säga, »linjen».
Ekvatorn skiljer jordklotet i två lika
stora delar: Norra halvklotet N. om ekva-
torn och Södra halvklotet S. om ekvatorn.
7. Jordens rörelse. För våra ögon
ser det ut, som om sol och stjärnor under
dygnets timmar skulle skrida fram över
himlavalvet, medan jorden synes orörlig.
Detta är dock endast en synvilla, lik-
Bild 3. Jordaxeln och polerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
