Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 5. östra och västra halvkloten.
på himmeln, hennes strålar falla i snedare
riktning, dagarna bli kortare och även
kallare. Vi ha då vinter, medan på
Södra halvklotet är sommar.
Mellan sommar och vinter bildas en
övergång a\ vår och höst.
10. Glob. Vill man avbilda hela
jorden, sker detta bäst på ett klot. Så
erhålles en jordglob. Jordaxeln återgives
genom en metallstav, kring vilken globen
är rörlig. Metallstavens lntning mot
underlaget återger jordaxelns lutning
mot jordbanan (bild 3).
På globen märkas, utom avbildningar
av länder och hav, ett nät av cirkellinjer,
gradnätet. Av dessa cirkellinjer äro som-
liga dragna i riktning från N. till S.,
d. v. s. de gå från pol till pol och skära
ekvatorn. De äro alla lika stora och kallas
meridianer. De övriga cirkellinjerna äro
dragna parallellt med ekvatorn och bliva
mindre, ju längre de befinna sig från denna.
De kallas paralleller.
Såväl meridianer som paralleller num-
reras i en viss ordning. Detta gör, att
man kort och bestämt kan angiva en orts
läge på jordklotet genom att i siffror ut-
trycka, intill vilken meridian och parallell
orten ligger.
11. Karta. Då man vill avbilda en
del av jorden, användes därtill vanligen
en jämn yta. En sådan avbildning kallas
karta.
A en karta bör alltid finnas utsatt
ett längdmått, en s. k. skala. Denna ut-
visar, huru lång kilometern skall räknas
på kartan.
På kartan märkes även, utom avbild-
ningen av länder och hav, gradnätet.
När en karta hänger på väggen, har
man på kartan N. uppåt och S. nedåt,
Ö. åt höger och V. åt vänster.
12. Yärmelbälten. Man har med hän-
syn till klimatet1 indelat jorden i fem
värmebälten eller zoner, nämligen:
Tropiska (»heta») bältet på båda sidor
om ekvatorn, begränsat i N. och S. av två
paralleller, som äro lika långt från ekva-
torn, den norra kallad Kräftans vändkrets,
den södra Stenbockens vändkrets (bild 4);
Norra tempererade (»måttligt varma»)
bältet mellan Kräftans vändkrets i S.
1 Klimat kallas luftens allmänna beskaffenhet; denna är för samma trakt tämligen lika från år
till år och beror mest på temperatur och nederbörd. Väderlek åter är luftens tillfälliga beskaffenhet,
som för samma trakt kan växla från dag till dag, ja ofta under dagens lopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
