Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 4. Norra halvklotet (a) i
sommar- och (b) i vinterbestrålning.
som då man från en i gång varande järn-
vägsvagn ser hus och åkrar ila förbi, me-
dan vagnen tyckes stå stilla.
I själva verket vrider sig jorden om-
kring sin axel från V. mot Ö. Denna
rörelse kallas rotation. Därav kommer
sig, att solen om dagen och stjärnorna
om natten för oss synas flytta sig i mot-
satt riktning över himmeln.
Jorden har även en annan rörelse. På
samma gång den vrider sig kring sin
axel, går den även med stor hastighet i
en nära cirkelformig bana omkring solen.
Dessa jordens rörelser tjäna oss som
tidmätare. Kring sin axel vrider sig näm-
ligen jorden på 24 timmar eller vad vi
kalla ett dygn. Kring solen fullbordar
hon sitt lopp på 365 dagar eller vad vi
kalla ett år.
8. Dag och natt. Jordens rotation
orsakar växlingen av dag och natt.
Jordklotet, som i sig självt är en mörk
kropp och mottager sitt ljus från solen,
kan nämligen under vridningen kring
sin axel endast på en hälft i sänder
belysas av solen. Den belysta hälften,
som är vänd åt solen, har dag, medan
den motsatta hälften, som är vänd från
solen, samtidigt är mörk och har natt.
Efter 12 timmar, då jorden vridit sig ett
halvt varv kring sin axel, är förhållandet
alldeles omvänt, d. v. s. den hälft av
jordklotet, som förut varit belyst, har då
natt och den andra tvärtom dag.
9. Årstiderna. Under jordens gång
kring solen behåller jordaxeln alltjämt
samma lutning mot jordbanan. Till följd
härav kommer under kretsloppet än Norra,
än Södra halvklotet att bliva mera vänt
åt solen. Detta orsakar årstidernas väx-
ling samt dagarnas olika längd under olika
tider av året.
Då nämligen Norra halvklotet är mer
vänt åt solen, erhåller detta en starkare
belysning. Dagarna bliva där längre och
solen synes stiga högre på himmeln än å
Södra halvklotet, som för tillfället är vänt
från solen (bild 4 a). Jorden mottager emel-
lertid från solen ej blott ljus utan även
värme, och denna verkar kraftigare, då
solens strålar falla mera lodrätt mot jor-
den; ty solstrålarna hava då kortare väg
att gå genom de jorden omgivande luft-
lagren. Norra halvklotet är därför under
den tid, då det är vänt åt solen, både
bättre belyst och starkare uppvärmt än
Södra halvklotet. På vårt halvklot är då
sommar, på det södra vinter.
Då jorden fullbordat ett halvt varv
av sin bana och Södra halvklotet är mer
vänt åt solen (bild 4 b), synes hos oss på
Norra halvklotet solen stiga mindre högt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
