- Project Runeberg -  Skolgeografi i två kurser / Första kursen /
53

(1887-1948) [MARC] Author: Ernst Carlson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Västra stambanan (460km) eller linjen
Stockholm-Göteborg och Västkustbanan,
som går från Göteborg till Hälsingborg
och Malmö samt är under fortsättning N.
ut till Strömstad;

Södra stambanan eller linjen Falköping-
Nässjö-Malmö;

Östra stambanan eller linjen Katrine-
holm-Nässjö;

Nordvästra stambanan eller linjenLaxå-
Charlottenberg;

Norra stambanan (nära 500km) eller
linjen Stockholm-Ange, Norrländska tvär-
banan eller linjen Sunds vall-Storlien och
Stambanan genom övre Norrland {>700km)
eller linjen Bräcke-Morjärv upp till Kalix
älv;

Luleä-0fotenbanan längst i N., som
skär pol cirkeln och över riksgränsen fort-
sätter till Narvik vid Ofotenfjord i Norge;

Mjölby-Örebro-Krylbobanan, som för-
kortar vägen från södra Sverige till Norr-
land.

Från statsbanorna utgår en mängd biba-
nor, som mestadels tillhöra enskilda bolag.
Bland dem är Stora b er g slag sbanan (480km)
från Göteborg till Falun den längsta.
De enskilda järnvägarna äga i våra dagar
omkring dubbelt så stor utsträckning som
statens, och sammanlagt har Sverige
över 12,000km trafikerade järnvägar, var-
till komma flera hundra km under bygg-
nad varande. I förhållande till folk-
mängden är Sverige det på järnvägar ri-
kaste land i Europa. Vilka är o städerna
och de förnämsta knutpunkterna vid stam-
banorna? Till vilka städer vid kusten
gå bibanor, och från vilka knutpunkter
utgå dessa bibanor? Se järnvägskartan!

Vidare finnas i Sverige flera kanaler.
Med sina slussverk göra de åtskilliga
floder segelbara och förbinda de stora
sjöarna i det inre.

Den märkligaste av dessa samfärds-
leder är Göta kanal, som i förening med

Trollhätte kanal utgör en genväg mellan
Östersjön och Kattegatt. Göta kanal går
först från Slätbaken vid Mem genom sjön
Roxen och utefter Motala ström till Vät-
tern (Östgötalinjen); den går vidare från
Vättern vid Karlsborg genom sjön Viken
uti Vänern {Västgöt alinjen). Trollhätte
kanal öppnar förbi Göta älvs fall vid Troll-
hättan väg mellan Vänern och Kattegatt.

Av övriga kanaler äro att anse såsom
de viktigaste Strömsholms, Hjälmare och
Södertälje kanal. De sätta Mälaren i
förbindelse med sjöarna i Bergslagen, med
Hjälmaren och S. ut med Östersjön.

På senare tider har Norge fått flera
järnväg ar (2,500km), som ha sin utgångs-
punkt i Kristiania. Andra banor äro
under byggnad, såsom Bergensbanan från
Bergen till Kristiania. De viktigaste av
de redan trafikerade banorna äro:

banan N. ut genom Österdalen till Trond-
hjem och från Hamar uppåt Gudbrands-
dalen;

banorna å ömse sidor om Kristiania fjor-
den, V. ut till Skien, Ö.uttillFredrikshald;
de fyra förbindelselederna med Sverige:

1) Fredrikshald till gränsen av Dalsland,

2) Kristiania till Charlottenberg på grän-
sen av Värmland, 3) Trondhjem till Stor-
lien i Jämtland och 4) Narvik till riks-
gränsen i Lappland. Se järnvägskartan!

I Norge utgöra emellertid i många
trakter de vitt förgrenade fjordarna vid
kusten och goda landsvägar i det inre de
förnämsta samfärdslederna.

76. Inbyggare. Halvön bebos av två
nära besläktade folk, svenskar (> 5 mill.)
och norrmän (> 2 mill.). De äro till här-
komsten germaner och bilda, tillsammans
med de i SV. boende danskarne, den skan-
dinaviska folkstammen. De tre skandi-
naviska folken tala likartade språk, ha
många historiska minnen gemensamma och
hylla samma religion, den evangelisk-luter-
ska. Utom Sverige finnas många svens-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ceskolgeo/1/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free