Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinaviska halvön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kar i Finland (73 mill.) och i Nordamerika
(1V2 mill.). Av norsk härkomst är huvud-
sakligen även folket på Färöarna och på
Island, varjämte många norrmän leva i
Nordamerika (1 mill.). I allt utgör så-
ledes den svenska stammen mer än 7 mill.
människor, den norska över 3 mill.
I nordligaste trakterna av Sverige och
Norge leva även en del lappar och finnar.
Dessa äro dock ganska fåtaliga (§§ 57,
66) och tillhöra en annan folkras än vi,
den mongoliska.
Folkmängdens täthet, d. v. s. antalet
inbyggare på var Dkm, är mycket olika
i olika delar av Skandinaviska halvön.
Götaland t. ex., som är mindre än 1/± av Sve-
riges yta, hyser mer än V2 av dess folkmängd
{tab. 1). I Sverige (12 inb. på Dkm) bor
folket tätast på slätterna, särskilt i
Skåne; tätt befolkade bygder äro även
Bohuslän och sågverks trakten kring Sunds-
vall. I Norge (7 inb. på nkm) är befolk-
ningen tätast i Östlandet och i synnerhet
kring Kristianiafjorden, dock ej tätare än
på slätterna i mellersta Sverige. I all-
mänhet blir befolkningen glesare, ju längre
åt N. och ju högre upp bland bergen man
kommer. Stora sträckor av fjällbygden
äro alldeles öde, och i nordligaste delen av
halvön finnes fast befolkning endast i kust-
landet och utmed vattendragen i det
inre. 1 Norrbotten tillväxer dock, i följd
av j ärnvägsbyggandet och malmbrytnin-
gen, befolkningen hastigt.
77. Författning. Av Skandinaviska
halvöns två riken utgör Sverige* 450,000
□ km och Norge* 320,000 mkm. Båda rikena
voro åren 1814—1905 förenade under en
konung. De äro numera två helt och
hållet skilda stater.
Författningen är i båda rikena in-
skränkt monarkis.k, d. v. s. konungens
makt är begränsad genom grundlagar.
De viktigaste grundlagarna äro i Sverige
regeringsformen av 1809 och riksdags-
ordningen av 1866.
I båda rikena står vid konungens sida
en riksförsamling av folkvalda ombud.
Denna kallas i Sverige riksdag och består
av två kamrar; i Norge kallas den storting
och utgör egentligen endast en kammare.
Riksdagen samlas vart år i Stockholm
den 15 januari, stortinget i Kristiania både
höst och vår.
Varje vapenför svensk man är värn-
pliktig från 21—40 års ålder, varje norr-
man från 22—35 års ålder. På krigsfot
beräknas den svenska hären utgöra om-
kring 330,000 man, vartill kommer land-
stormen, som består av de äldre av värn-
pliktige och utgör ungefär 180,000 man;
norska hären beräknas till ungefär 80,000
man. Den svenska örlogs flott an har 14
större pansarfartyg, den norska 4 dylika.
78. Indelning och städer. I Sverige
och likaså i Norge märkes tre slags indel-
ning, historisk, administrativ* och kyrklig.
I historiskt avseende indelas Sverige
i 3 huvuddelar och dessa i 24 landskap
(§ 19); landskapen åter delas, utom Dalarne
och Norrland, i härad. Norge indelas
även av gammalt i 3 huvuddelar (§ 59).
I administrativt avseende* indelas
Sverige i 24 län samt 1 överståthållarskap.
Vilka äro dessa, och huru äro de gamla
landskapen på dem fördelade? (§§ 27, 32,
40, 48, 52). Norge indelas i samma av-
seende i 20 amt, vart och ett styrt av en
amtman, som motsvarar landshöfdingen i
Sverige.1
1 Norges 20 amt äro:
i Nordanfjällska Norge: Finmarkens, Tromsö, Nordlands, Norra och Södra Trondhjems
samt Romsdals amt (= 6);
i Västanf j ällska Norge: Norra och Södra BergenJms, Bergens stad och Stavanger amt (= 4);
i Sunnanfjällska Norge: Lister och Mandals, Nedenäs, Brat sbergs amt utefter Skagerack, Jarls-
bergs och Larviks, Buskeruds, Kristiania stad, Akershus, Smålenenes amt omkring Kristianiafjorden
samt Hedemarkens och Kristians amt inuti landet (= 10).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
