Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cn lantdag; denna har, liksom förr vår riks-
dag, varit delad i fyra stånd men skall från år
1906 bestå av en kammare. Finska hären har
nyligen införlivats med den ryska, och i Fin-
lands skolor och ämbetsverk måste numera ryska
språket användas.
Kejsardömet Ryssland.
(120 mill. inb.)
92. Storlek och läge. Ryssland är
omkring sju gånger så stort som Skandi-
naviska halvön (tab. 14) ock upptager mer
än hälften av Europa. Men Rysslands folk-
mängd utgör endast något mer än x/4 av
vår världsdels.
I Ö. och SO. omgives Ryssland av
egna besittningar i Asien; Y. ut gränsar
det till Rumänien, Österrike-Ungern och
Tyska riket samt längst i NV. till Norge.
Genom sitt läge utgör Ryssland sålunda
ett övergängsland mellan Asien och västra
Europa.
93. Kust. Ryssland når fram till
fyra hav: Norra ishavet, Östersjön, Svarta,
havet och Kaspiska havet.
Från Norra ishavet intränger en
stor vik, Vita havet, som i N. begränsas
av halvön Kola. Kusten utmed Norra
ishavet är låg och öde. Därutanför ligger
en stor men obebodd dubbelö, No’vaja
Semlja’ (»nya landet»).
Utmed Östersjön är kusten ävenledes
låg. S. ut öppnar sig Rigaiukten. Utan-
för denna ligga öarna Ösel och Dagö.
I Svarta havet märkes vid norra
kusten en nästan kringfluten halvö, Krim.
Denna är S. ut bergig och känd för sin
härliga natur. Ö. om halvön Krim leder
ett trångt sund in till en grund söt-
vattensvik, Asovska sjön. Utmed Svarta
havet är kusten, utom på Krims sydsida,
mycket låg. På flera ställen ligga invid
havsstranden grunda sjöar, som endast
genom en smal, sandig landremsa av
skiljas från havet.
Kaspiska havet är egentligen en
ofantlig insjö, ungefär så stor som Öster-
sjön (tab. 18); det saknar avlopp och har
salt vatten. Dess yta ligger lägre (26 m.)
än världshavets, och kusterna äro mycket
låga. På europeiska sidan märkas en
mängd flacka öar och en i havet utskju-
tande flodmynning, Volgadeltat.
1 förhållande till sin stora landmassa
har Ryssland endast kort kuststräcka. Och
kustens betydelse för samfärdseln mins-
kas därigenom, att hamnarna en god del
av året äro tillfrusna.
94. Ytbildning. Ryssland utgöres till
allra största delen av ett mycket vidsträckt
sammanhängande lågland, Slaviska slät-
ten. Denna utbreder sig från Ishavet i
N. ända ned mot Svarta och Kaspiska
haven i S.
Ungefär mitt på den stora slätten
märkes en låg men mycket bred platå,
Ryska centralplatån. Den består av
yngre, lagrade bergarter, småningom av-
satta ur det h^v, som en gång betäckte
slätten. Ceiitralplatån har SO. om Finska
viken sin högsta del, Valdai, vars av-
rundade åsar dock ej uppnå Smålands-
bergens höjd (tab. 16). Platån genomfåras
av breda, djupt liggande floddalar och
sänker sig omärkbart åt alla håll. Däri-
från går åt NO. mot Ur albergen en låg
höjdsträckning, som utgör vattendelare1
mellan Ishavsfloderna i N. och det stora
Volgabäckenet i S. Högre berg finnas
endast vid den stora slättens utkanter.
Ö. ut, på gränsen mot Asien, går från
N. till S. en lång bergskedja, Ura’l (»gör-
deln»). Dess högsta toppar nå ej upp till
Sulitelmas höjd, oöh själva kammarna äro
vida lägre. Men i längd (> 2,000km) över-
träffar Ural Europas övriga bergskedjor.
1 V att en delar e kallas den linje inom ett landområde, från vilken floderna rinna åt olika håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
