Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJralbergen äro till stor del skogklädda
och rika på järn, koppar, guld, platina
och ädelstenar (»smaragder»).
S. nt, mellan Svarta havet och Kas-
piska havet, utbreder sig en väldig fjäll-
massa, Kaukasus, som dock vanligen
räknas till det angränsande Asien. På
halvön Krim märkas Tauriska bergen,
vilka kunna betraktas som en fortsätt-
ning av Kaukasus.
95. Sjöar och floder. I trakten av
Östersjön är Ryssland rikt på stora sjöar.
Såsom lämningar av en forntida havsarm,
som förband Finska viken med Vita ha-
vet, märkas här La’dog a och Onega
(acjaga), Europas största insjöar. Den
förra är tre, den senare ej fullt två gån-
ger så stor som Vänern (tab. 18). De
sammanbindas av floden Svir och avflyta
jämte åtskilliga andra sjöar, vilkas vat-
ten rinner till Ladoga, genom den korta
men mycket vattenrika Neva i Finska
viken. Sjön Peipus utfaller genom Na-
ro’va i Finska viken.
I de låga, delvis lägre än havsytan
liggande trakterna N. om Kaspiska havet
finnas många mindre stäppsjöar utan
avlopp. Dessa torka om sommaren del-
vis ut och avsätta då på marken en salt-
skorpa.
Slaviska slätten vattnas af tio väl-
diga floder, bland vilka flera höra till
Europas största (tab. 17). Dessa flyta
1) N. ut till Norra ishavet och
Östersjön:
Petscho’ ra, från TJralbergen, rinner
N. ut genom obanade barrskogar och öde
tundror till Norra ishavet.
Dvina’ uppstår av två källfloder, den
ena kommande från NO., den andra från
SV.; huvudfloden går åt NV. till Vita
havet.
Dyna, från södra sidan av Valdai,
går i en båge V. ut till Rigabukten.
Njemen, på tyska Memel, kommer från
sumptrakter i västra delen av Slaviska
slätten och flyter åt V. Den utfaller på
tyskt område i en långgrund strandsjö,
Kur is ches Haff, som genom en smal och
sandig, på ett ställe genombruten land-
tunga är skild från Östersjön.
Weichse l (va’jksel), Öster sjöbäckenets
största flod och Polens huvudflod, kom-
mer från Karpaterna. Den går med en
S-formig böjning N. ut och utfaller på
tyskt område med flera mynningar, dels
i strandsjön Fris ches Haff och dels i den
öppna Danziger Bucht.
2) S. ut till Svarta och Kaspiska
haven:
Dnjestr, från Karpaterna, strömmar
med hastigt lopp och många forsar åt
SO. till Svarta havet.
Dnjepr, till storleken Rysslands andra
och Europas tredje flod (tab. 17), kom-
mer från södra sidan av Valdai och flyter
S. ut, med en båge åt Ö. Under en del
av loppet, där floden genombryter en från
Karpaterna utgående platå, bildas starka
forsar, por o’ger. Dnjepr utfaller i en
grund mynningsvik, [lima’nJ som genom
låga strandvallar är nästan avskild från
Svarta havet. I samma vik som Dnjepr
utmynnar även den åt SO. flytande
Bug.
Don, från Ryska centralplatån, liknar
Dnjepr i riktningen av sitt lopp och
utfaller i innersta änden av Asovska
sjön.
Volga, Europas största flod, mer än
sju gånger så lång som Dalälven (tab. 17),
upprinner på södra sidan av Valdai i
samma trakt som Dyna och Dnjepr. Lik-
som de flesta ryska floder omgives Volga
på ena sidan av en hög strand med en rad
av kullar, på den andra av en låg strand.
Den flyter först Ö. ut till trakten av
staden Kasan (-sanj), kröker där åt S.
och bildar vid mynningen ett örikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
