Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delta,1 som skjuter ut i Kaspiska havet.
Volga mottager t. h. bifloden Oka’ med
Moskva’, t. v. Ka’ma.
Ura’l, från östra sidan af Ur albergen,
rinner genom en dal vid bergens södra
ände och går, efter en tvär krök åt V.,
S. ut till Kaspiska havet.
Slaviska slättens obetydliga lutning
gör, att floderna i allmänhet ha ett lugnt
lopp och äro segelbara högt upp mot
källan. Genom att sammanbinda dem
med kanaler har man i det inre öppnat
viktiga vattenvägar tvärs genom landet,
från det ena havet till det andra. Volga
är t. ex. å ena sidan utför Neva satt i
förbindelse med Östersjön, å den andra
utför Dvina med Norra Ishavet.
96. Klimat. Större delen av Ryssland
har ett utpräglat fastlandsklimat med
stränga vintrar och heta somrar. Atlanten
med sina ljumma havsströmmar är allt-
för avlägsen för att kunna mildra kölden.
Och då inga berg finnas i N., få de kalla
vindarna från Ishavet fritt spela fram över
Slaviska slätten. t
Ju längre man kommer mot 0., dess
kallare blir det. Redan i mellersta Ryss-
land är vinterkylan ofta så stark, att
kvicksilvret fryser. Och längst Ö. ut bliver
isen på floder och sjöar ända till två meter
tjock. Däremot äro somrarna mycket
heta och torra. I Moskva t. ex. är om
sommaren hetare än i Paris, medan det om
vintern är lika kallt som i Haparanda.
I följd av Rysslands betydliga utsträck-
ning råder stor olikhet mellan klimatet
i de norra och södra delarna. Kring Vita
havet, som är isbelagt nio månader av
året, är klimatet ännu kallare än i Lapp-
land. Och ännu i S:t Petersburg, som ligger
lika sydligt som Uppsala, är Nevan ofta
isbelagd halva året. Men på sydsidan
av Krim är klimatet behagligt och milt
som i Italien; vinrankan och oliven tri-
vas där.
I allmänhet avtager nederbörden från
Östersjökusten mot S. och Ö. I norra
och mellersta Ryssland är den tillräcklig
för att underhålla en kraftig växtlighet.
Södra och östra Ryssland lida däremot av
torka, och särskilt är regnmängden obe-
tydlig i trakten norr om Kaspiska havet.
97. Yäxt- och djurliv. På grund
av klimatet äro växtligheten och djur-
livet i olika trakter av Ryssland myc-
ket olika. Man kan i detta avseende,
från N. till S., urskilja fyra bälten.
Längst i N. utbreda sig tundrorna.
Marken är där frusen så djupt ned, att
tjälen aldrig går ur jorden. Träd kunna
ej trivas, utan växtligheten utgöres hu-
vudsakligen av mossor, lavar och låga
buskar. Under vintern är tundran ett
enda stort snöfält. Under den korta
sommaren upptinar den endast på ytan
och förvandlas då till vidsträckta kärr
med plågsamma myggsvärmar. På tund-
ran finnas blott polartrakternas vanliga
djur, vildrenen, fjällräven, en mängd
vattenfåglar samt i havsbandet isbjörnen
och valrossen.
S. om tundrorna är landet täckt av
väldiga skogar. Dessa bestå N. ut av
barrträd men längre åt S. av lövträd, så-
som björk, ek och lind. I det stora skogs-
bältet träffas samma vilda djur som på
Skandinaviska halvön: älgen, björnen och
vargen. Den sistnämnda strövar här om-
kring i stora flockar och vållar mycken
förödelse.
S. om skogsbältet ligger, i mellersta
Ryssland, ett mycket fruktbart åkerland.
Det utmärkes av sin djupa växtmylla, den
s. k. »svarta jorden».
1 Delta är appslammat land vid en flodmynning; det bildas av sand och dy, som floden för med sig
och småningom avsätter (»allu’vium»). Deltat tillväxer oupphörligt utåt och genombrytes vanligen på flera
ställen av floden, som sålunda grenar sig och kommer att omsluta låga öar. Namnet härledes av Nil-
deltats trekantiga form, som liknade grekiska bokstaven A (»delta»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
