Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikiska alperna, såsom de även kallas.
De sträcka sig från Ortler bort mot Donan
och Ungerska slätten. Väl är o alptopparna
något lägre än Y. ut, men fjällmassan blir
bredare och delar sig i flera jämnlöpande
kedjor. Av dem är den mellersta, Hohe
Tauern, den betydligaste; där märkes
fjälltoppen Gross Glöckner* (3,800m). Y.
tit leder det av järnväg genomlupna pas-
set Brenner från Tyrolen över till Italien.
N. ut sänka sig Östalperna ned mot ett
småkulligt och fruktbart område, Wien-
bäckenet. N. därom uppstiger den från
S. åt N. småningom sluttande Böhmiska
högslätten; denna omgives på alla sidor
av bergsträckningar: i SV. av Böhmer-
wold, i NV. av Erzgebirge, i NO. av Bie-
sengebirge och Sudeterna, i SO. av Mäh-
riska kullarna.
Längst i NO. resa sig Karpaterna.
De sträcka sig från Donaus mellersta
lopp i en båge åt SO. och uppgå här i
Siebenbürgens högland. Karpaterna äro
betydligt lägre än Alperna; deras högsta
del, Tatra, som ligger N. om stora Donau-
kröken, är föga högre än Graldhöpiggen
(tab. 16). Vild fjällnatur samt rikedom
på skog och ädla metaller utmärka Kar-
paterna; men jöklar ha de icke.
Mellan bergländerna utbreder sig Un-
gerska slätten. Den skiljes i N. och
Ö. genom Karpaterna och Siebenbürgens
berg från Slaviska slätten samt omgives
i V. av Östalperna och i S. av Balkan-
halvöns berg. Över slätten strömma Do-
nau och dess bifloder. S. om stora Do-
naukröken löper i riktning åt SV. Ba-
konyskogen (båkåDj-), en höjdsträckning med
behagligt avrundade, skogklädda kullar.
Den skiljer Övre ungerska slätten, som är
mindre och särdeles fruktbar, från den be-
tydligt vidsträcktare Nedre ungerska slät-
ten. Denna består till god del av sand-
fält, kärrtrakter och stora stäpper, de s. k.
pustornv, som man i våra dagar i stor ut-
sträckning lyckats uppodla. Men ännu om-
växla på pustorna sädesfält mångenstädes
med stora sumptrakter och ödsliga, blott
av enstaka bondbyar eller betande hjor-
dar livade grässlätter.
N. om Karpaterna ligger Galiziens
slätt. Den är mycket bördig och samman-
hänger omedelbart med Slaviska slätten.
153. Sjöar och floder. På Ungerska
slätten, S. om Bakonyskogen, märkes
den långsträckta men grunda Pla’tten-
sjön; den utgör en lämning av ett stort
vattenbäcken, som en gång betäckte Un-
gerska slätten. I alptrakterna finnas
flera mindre men djupa och för sin skön-
het bekanta fjällsjöar.
Österrike-Ungerns huvudflod är Do-
nau, som kommer från Schwarzwald och
i sitt övre lopp tillhör Sydtyskland. Vid
inträdet i Österrike mottager Donau biflo-
den Inn från Mellan alperna och fortsätter
i östlig riktning in på Ungerska slätten.
Där delar sig floden i flera armar och gör
vid norra änden av Bakonyskogen en tvär
krök åt S. Vid inflödet av bifloden Dr ava
återtager Donau sin huvudriktning åt Ö.
Av övriga bifloder märkas Teiss t. v. från
Karpaterna och Sava t. h. från Östalperna.
Slutligen genombryter Donau Siebenbür-
gens berg i en trång dal, som slutar med
det bekanta passet Järnporten vid O’rsova,
och går genom Valakiska slätten till Svar-
ta havet.
Från södra sidan av Riesengebirge
kommer Elbe. Den rinner först i en
båge åt S. genom Böhmiska högslätten.
Här mottager den bifloderna Moldau från
Böhmerwald och Eger från Fichtelgebirge.
Därefter går Elbe i riktning åt NV. ge-
nom Nordtyska låglandet till Nordsjön.
Dessutom ha flera floder sina källor
inom Österrikes område; så rinner Oder
N. ut från Sudeterna, Weichsel N. ut
och Dnjester åt SO. från Karpaterna samt
Etsch S. ut från Mellanalperna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
