Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154. Klimat. Österrike-Ungern har,
liksom Ryssland och Schweiz, ett ganska
utpräglat fastlandsklimat med skarpa
övergångar mellan värme och köld. Detta
gäller såväl alptrakterna som Ungerska
slätten. Den senare lider sommartiden
av torka.
På kustområdet vid Adriatiska havet
råder ett blitt öch behagligt klimat. Neder-
börden faller där huvudsakligen höst och
vår; somrarna äro torra, ehuru ej helt
och hållet regnlösa.
155. Näringar. Åkerbruket är myc-
ket givande på de stora slätterna i Un-
gern, Galizien och Böhmen. I mängd
frambringas här vete, majs och potatis;
Österrike-Ungern är ett av Europas star-
kast sädesutiorande land. Odlingen av
humle och vitbetor är särskilt av vikt i
Böhmen, där på grund härav stora bryg-
gerier och sockerfabriker uppstått. Gott
vin odlas i Wienbäckenet, på Karpaternas
sluttningar mot Ungerska slätten samt i
kusttrakterna vid Adriatiska havet. Myc-
ket tobak-frambringas i Ungern, sydfruk-
ter och oliv i Dalmatien och södra Tyrolen.
Boskapsskötseln drives i alptrakterna
V. ut på samma sätt som i Schweiz (§
142). På de ungerska pustorna beta stora
hjordar av får och nötboskap ävensom
tama bufflar och hästar i I ekskogarna
på Bakonyskogen och S. om Sava uppfödas
svin i mängd.
Skogsbruk är i Österrike-Ungern en
mycket betydande näring, då landet
är rikt på skog (tab. 14). Viktigast äro
barrskogarna, som växa på sluttningarna
av Böhmiska bergen och Karpaterna. I
fråga om utförsel av trä kommer Öster-
rike-Ungern av Europas länder främst
jämte Sverige och tävlar med detta om
första platsen./
Bergsbruket är även av stor vikt. Öster-
rike-Ungern frambringar av ädla metaller
mer än något annat land i Europa utom
Ryssland; järn och kvicksilver erhållas i
Östalperna samt bergsalt i Galizien. I
norra Böhmen och i Mähren finnas mycket
givande stenkolsfält.
Fabriksindustrien har på grund härav
uppblomstrat till stor betydenhet, särskilt
i västra delarna av riket. Här märkas
järnindustrien i Steyermark, tillverkningen
av vävnader och glas i Böhmen samt av
möbler, konstsaker, musikinstrument m. m.
i huvudstaden Wien. Inom den östra
riksdelen frambringas huvudsakligen rå-
varor.
Handeln på utlandet är icke så omfat-
tande, som man av rikets storlek skulle
vänta. Österrike-Ungern kommer som
handelsstat långt efter ej blott Storbri-
tannien utan även Tyska riket och Frank-
rike (tab. 14).
Samfärdseln är livlig i det inre av
riket. Donau och flera av dess bifloder,
liksom även Elbe och Moldau, befaras av
talrika flodångare. Järnvägsnätet är rikt
förgrenat; de förnämsta banorna korsa
varandra i Wien.
156. Inbyggare. I Österrike-Ungern
är folkblandningen ovanligt stor. Detta
har delvis sin grund däri, att Donaudalen
fordom utgjort en väg, på vilken nya folk
trängt fram.
I västra delen av riket äro inbyggarna
väsentligen tyskar med samma språk och
vanor som deras stamförvanter i Tyska
riket. Tyskarna förekomma dessutom
spridda i alla kronländer, talrikast i stä-
derna.
I de norra och södra delarna av riket bo
flera med varandra och med ryssarna be-
släktade slaviska folk, t. ex. tjecker i Böh-
men, polacker och rute’ner (== lillryssar)
i Galizien, kroater och serber vid Sava.
I SO. märkes ett folk med romansk
munart, rumäner, som bo i Siebenbürgen
och östra Ungern. Dessutom finnas ita-
lienare i södra Tyrolen och i Istrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
