Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De viktigaste av parlamentets rättigheter äro
skattebevillningen, vilken så gott som helt och
hållet ligger i underhusets händer, lagstiftningen
och kontrollen över förvaltningen. Ur det
rådande partiet inom parlamentet tager konun-
gen sina ministrar (»parlamentariskt styrelse-
sätt»).
Englands örlogsflotta är den största och
starkaste, som finnes. Däremot är brittska lant-
liären mindre betydande och den enda av stor-
makternas, som ej är grundad på allmän värn-
plikt.
246, Biländer, I Europa äger Storbritan-
nien några spridda besittningar: Normandiska
öarna vid Frankrikes norra kust, Gibraltar,
klippfästet vid sydspetsen av Spanien, samt
Maltagruppen i Medelhavet S. om Sicilien.
Men framför allt i de främmande världsdelarna
har Storbritannien vidsträckta kolonier. De
viktigaste av dessa äro: i Asien Främre och
en del av Bortre Indien, i Amerika Canada
och flera Västindiska öar, i Afrika Kaplan-
det m. fl. stora områden och öar samt därtill
nästan hela Australien.
Storbritannien är, med ett ord, världens för-
nämsta kolonialmakt. Dess besittningar i Europa
äro att betrakta endast som medelpunkten för
ett brittskt välde, som sträcker sig genom alla
världsdelar. I sin helhet är det väl tre gånger
så stort som Europa och hyser över 400 mill.
inb. eller omkring V4 av hela mänskligheten.
Översikt av Europa.
247. Storlek ocli läge. Europa om-
fattar nära 10 mill. nkm (tab. 15) och är
alltså omkring 22 gånger så stort som
Sverige.
Ö. ut sammanhänger Europa omedelbart
med Asien. Det omgives för övrigt av
tre hav: i N. Norra ishavet, i Y. At-
lantiska havet, i S. Medelhavet.
Europeiska fastlandets nordligaste
udde är Nordkap (71° n. br.) i Norge, den
sydligaste Kap Tarifa (36° n. br.) i Spanien.
Gränsen mot Asien i Ö. och SO. ut-
göres till största delen av höga bergs-
trakter, innanhav eller sund (§§ 80, 202).
248. Kustbildning. Utmed havet i
N., Y. och S. är Europa starkt sönder-
delat; halvöar och öar springa fram från
kusten och upptaga 73 av världsdelens
yta. Mellan dem öppna sig många vikar
och sund. Ingen världsdel har i förhål-
lande till sin ytvidd så stor kustlängd
som Europa, vilket i hög grad under-
lättat samfärdseln mellan dess länder.1
Norra ishav et bildar på Östeuropas
nordkust en stor havsvik, Vita havet, som
dock genom sitt nästan året om isfyllda
vatten bidrager att göra omgivningarnas
klimat än mer hårt och ogästvänligt.
Av stor betydelse för främjande av kust-
landets samfärdsel och odling äro där-
emot de djupa, av Golfströmmen uppljum-
made fjordar, som från Norra ishavet i N.
och från Atlanten i Y. tränga in på
Skandinaviska halvöns kust.
Atlanten delar sig åt NO. i två stora
innanhav: Nordsjön och Östersjön; dessa
stå genom Skagerack, Kattegatt och de tre
viktiga vattenvägarna Lilla Bält, Stora
Bält och Öresund (4—50 km) i förbindelse
med varandra. Östersjön grenar sig åt
N. i Bottniska viken och åt Ö. i Finska
viken samt Rigabukten. Nordsjön åter
står N. ut omedelbart och i SY. genom
Engelska kanalen i förbindelse med At-
lanten. Tidvattnet tränger alltså från
världshavet på två sidor in i detta innan-
1 Europas kust form har icke alltid varit densamma; så ha Brittiska öarna en gång sammanhängt
med Frankrike, Skandinaviska halvön med Danmark, Pyreneiska och Apenninska halvöarna med Afrika,
Balkanhalfön med Asien o. s. v. Genom insänkningar ha i en avlägsen tidsperiod bildats innanhav och
sund, såsom Nordsjön, Engelska kanalen och Gibraltar sund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
