Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hav och gör, jämte en mängd sandbankar
i vissa delar därav, skeppsfarten ganska
besvärlig. Mellan Storbritannien och Ir-
land märkes Irländska sjön med sina två
inlopp och mellan Frankrike och Spanien
den öppna, av stormar ofta upprörda
Bis cay abukten.
Medelhavet är ett innanhav, som fått
sitt namn därav, att det ligger emellan
Gamla världens tre världsdelar: Europa,
Asien och Afrika. Genom Gibraltar sund
(14km), som skiljer Europa från Afrika,
står Medelhavet i förbindelse med At-
lanten. Av Apenninska halvön, Sicilien
och Afrikas framspringande nordkust delas
Medelhavet i två stora havsbäcken. Till
västra Medelhavsbäckenet, Som är mindre
och endast har få öar, höra Lejonbukten,
Genuabukten och Tyrrenska sjön, varifrån
Messinasundet leder Ö. ut. Från östra Me-
delhavsbäckenet, som är större och rikare
delat än det västra, sträcka sig å ena sidan
Joniska havet och Adriatiska havet mot
NY., å den andra Egeiska havet, Marmara-
sjön och Svarta havet mot NO. Här
märkas å ömse sidor Marmarasjön mellan
Europa och Asien de båda smala vatten-
vägarna Dardanéllsundet (2km) och Bospo-
ren (0,5 km).
Europas kuster äro omväxlande
branta och låga. Klippkuster resa sig mot
Atlanten i nordvästra delen av Skandina-
viska halvön, längs Brittiska öarnas västra
kust och i Spanien ävensom vid Medel-
havet; klippiga kuster utmärka även de
svenska och finska skärgårdarna. Flacka
kuster ha däremot länderna kring södra
kusten av Östersjön och Nordsjön samt
europeiska sidan av Svarta och Kaspiska
haven. Låga äro även Frankrikes kuster
vid Biscayaviken och Lejonbukten samt
nordvästra kusten av Adriatiska havet.
Där och vid södra kusten av Östersjön
förekomma grunda strandsjöar (»laguner»,
»haff»). Flerstädes ha vid låga havskuster
dyner bildat sig. På ett par ställen ligger
kustlandet till och med lägre än havsytan
(§ 117, jfr § 93).
Av halvöar har Europa tre större i N.
och tre i S. Längst i N. märkas Kola mel-
lan Norra ishavet och Yita havet, Skandi-
naviska halvön mellan Atlanten och Öster-
sjön samt Jutska halvön mellan Nordsjön
och Kattegatt. Åt S. sträcka sig Pyre-
neiska halvön, Apenninska halvön och Bal-
kanhalvön, som skiljas av Medelhavets
vikar. Yilka mindre halvöar finnas dess-
utom? Se kartan!
Aven på öar och ögrupper är Europa
rikt. Men dessa äro ganska olika för-
delade; så har, t. ex., norra delen av At-
lanten åtskilliga öar och bland dem Eu-
ropas största (tab. 19), medan åter södra
delen nästan saknar sådana; östra Medel-
havsbäckenet är ock mycket rikare på öar
än det västra. Utbildad skärgård finnes
kring kusterna av Skandinavien och Fin-
land, vid västra kusten av Skottland samt
utanför Dalmatien. De förnämsta öarna
och ögrupperna i Norra ishavet, i At-
lanten och i Östersjön? I västra och i
östra Medelhavsbäckenet? Se kartan!
249. Ytbildning. Östra och en del
av mellersta Europa bilda ett stortlåg-
land, som upptager över V2 av världs-
delens yta. Slaviska slätten fyller hela
Östeuropa, och dess fortsättning åt V.,
Mellaneuropas lågland, sträcker sig utmed
Östersjön, Nordsjön och Atlanten ända
ned till foten av Pyrenéerna. S. ut be-
gränsas det stora låglandet av de vid
foten av Alperna liggande högländerna,
Svarta havet och Kaukasus.
S. ut förekomma flera enstaka låg-
slätter, vilka utbreda sig kring en större
flod och omslutas av berg: Andalusiens
slätt, Rhönedalen, Poslätten, Ungerska slät-
ten och Valakiska slätten, som åt NO. står
i förbindelse med Slaviska slätten. Kring
vilken flod ligger var och en av dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
