Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tigaste. De äro, liksom vinrankan och
sydfrukterna, fordom dit införda från
Asien. De bästa raserna av hornboskap
finnas i England, i Nederländerna och i Alp-
trakterna, de ädlaste hästarna i England
och Andalusien. Flerstädes är även aveln
av får och svin betydande. I de nordli-
gaste trakterna brukas renen, i Sydeuropa
åsnan, mulan och buffeln såsom husdjur.
255. Näringar. För alla Europas
länder är åkerbruket en huvudnäring; men
blott i få länder lämnar det säd till ut-
försel. Spannmålsutförande äro numera
knappt andra än Ryssland och Donau -
länderna. Södra och delvis mellersta
"Europas stater, där folkmängdens täthet
gör sädesavkastningen otillräcklig, ha i
stället vin och frukt att utföra.
Rika på mineral äro Storbritannien
(stenkol, järn och tenn), Tyska riket (sten-
kol och järn), Österrike-Ungern (järn,
kvicksilver och salt), Belgien (stenkol och
järn), Ryssland (järn, stenkol, ädla me-
taller), Sverige (järn), Spanien (järn,
koppar, bly och kvicksilver).
Starkast utvecklad industri ha i för-
hållande till folkmängden Storbritannien,
Tyska riket, Frankrike, Schweiz och Bel-
gien (tab. 14.)
Vidsträckt handel och sjöfart idka
framför andra Storbritannien, Tyska riket,
Frankrike och Nederländerna (tab. 14).
256. Inbyggare. Europa har en folk-
mängd av över 400 mill. inbyggare eller
omkring V4 av hela jordens. Det är till
storleken den fjärde men till folkmängden
den andra av världsdelarna och sålunda i
allmänhet tätt befolkat (tab. 15).
Till härstamningen äro folken i
Europa, i det hela taget, likartade. De
allra flesta tillhöra kaukasiska rasen.
Denna utmärkes genom sin ljusa ansikts-
färg, sitt mjuka, ofta lockiga hår och sin
nästan räta ansiktsvinkel. * Efter språken
delas de kaukasiska folken i Europa i
tre huvudstammar:
1) Germaner, som bo i nordvästra
och mellersta delen av Europa. Hit höra
skandinaver, engelsmän och tyskar även-
som holländare och flamländare (130 mill.).
Av de germanska folken utgöra tyskarna
väl V2» engelsmännen nära V3-
2) SI av er, som till största delen bo i
östra Europa och på Balkanhalvön. Dit
höra dels östslav er eller ryssar, dels väst-
slaver, polacker och tjecker m. fl., dels ook
sydslaver, serber och bulgarer (>120 mill.).
Av de slaviska folken utgöra ryssarna 2/s.
3) B om an er,* som huvudsakligen bo
i sydvästra Europa. Dit höra fransmän
och valloner, spanjorer och portugiser,
italienare och rumäner (110 mill.). Av de
romanska folken utgöra fransmän och
italienare vardera vid pass V3-
Dessutom finnas i Wales och Skotska
högländerna, på Irland och i Bretagne kvar-
levor av kelterna (ej fullt 3 mill.), som fordom
voro spridda över större delen av västra
Europa. Vid Pyrenéernas västra ände leva
baskerna (> V2 mill.), som anses utgöra
en återstod av Spaniens urinvånare. På
Balkanhalvön bo i de västra bergstrak-
terna albaneser (l1/2 mill.) och S. ut greker
(3V2 mill.), vilka härstamma från halv-
öns forntida invånare. I Öster sjötrakten,
Ö. och S. om Rigabukten samt kring
floden Njemen, bo letter och litaver (41/2
mill.); de stå slaverna närmast.
Härtill kommer en mängd till de flesta
länder i Europa invandrade semiter eller
judar (9 mill.).
Spridda bland de kaukasiska folken
märkas några ej särdeles folkrika mongo-
liska stammar, såsom finnar, ester och
lappar N. ut, magyarer och turkiska folk
S. ut (tills. omkr. 20 mill.).
Se vi på religionen, så finna vi kris-
tendomen hyllad i hela Europa. Dess an-
hängare tillhöra, förutom en mängd sekter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
