Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det övriga Europa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huvudsakligen tre stora kyrkosamfund,
så att i södra och mellersta Europa ro-
merska katoliker (180 mill.), i östra Eu-
ropa och på Balkanhalvön grekiska ka-
toliker (100 mill.) samt i nordvästra Eu-
ropa protestanter (100 mill.) äro talri-
kast. Utom kristna finnas även ett antal
judar (9 mill.), spridda i nästan alla län-
der men talrikast i Polen och sydvästra
Ryssland, moliammedaner (8 mill.) på Bal-
kanhalvön och- i sydöstra Ryssland samt
hedningar (1/io mill.) i norra Ryssland
I mellersta Europa, särskilt i Tyska riket,
Schweiz och Österrike-Ungern, samt på
Balkanhalvön förekomma anhängare av
olika bekännelser mest blandade om var-
andra.
I bildning är Europa vida överlägset
de övriga världsdelarna. Främst stå i
detta avseende nu för tiden folken i
mellersta och västra Europa, tyskar,
engelsmän och fransmän, jämte skandi-
naverna N. ut. I forntiden åter hade
kulturen sitt förnämsta säte i Medelhavs-
länderna, dit den kommit från Orienten*;
från Medelhavsländerna spriddes den
sedan genom romarnas världsvälde åt
N. samt efter upptäckten av Amerika
åt V.
I folkmängdens täthet står bland
Europas länder, såsom ett helt räknade, i
våra dagar Belgien (241 inb. påDkm) högst
jämte de stora fabriksdistrikten i England,
vid Rhen och i konungariket Sachsen samt
Poslätten. Över huvud taget kan sägas,
att befolkningen är starkast sammanträngd
i mellersta och västra Europa. I städerna
bo i England över 2/3, i Tyska riket nära
1/2, i Frankrike över 1/3, i Sverige över
1/ö, i Finland och Ryssland V7 av hela
befolkningen. Sverige (12 inb. på nkln)hör,
liksom de nordliga länderna i allmänhet,
till de glesast befolkade; i sydligaste de-
len av Sverige, Malmöhus län (89 inb.
på nkm), bor dock folket fullt ut lika tätt
som i flera av Mellaneuropas stater, t. ex.
Frankrike och Österrike-Ungern (tab. o).
257. Författning. Två av Europas
större stater, Frankrike och Schweiz, äro
republiker, de övriga monarkier. Av de
senare äro alla, utom Ryssland, Turkiet
och Montenegro, inskränkta monarkier, d.
v. s. regenten delar makten med en riks-
församling på en eller två kamrar.
Förbundsstater äro av monarkierna
Tyska riket och Österrike-Ungern, av
republikerna Schweiz.
Stormakter kallas sex av Europas sta-
ter: Tyska riket, Österrike-Ungern, Frank-
rike, Storbritannien, Ryssland och Italien;
de äro nämligen folkrikast och ha de
största härarna. Tillsammans innehålla
de sex stormakterna mer än 4/& av Europas
folkmängd. Deras härar? (tab. 5).
Neutrala stater äro Belgien, Schweiz
och Luxemburg.
258. Biländer. Kolonier och lyd-
länder ha många av Europas stater i
äldre och nyare tid skaffat sig i de främ-
mande världsdelarna, där de hämta rå-
varor och avsätta sina industrialster.
Över hälften av hela jordens fastland
och över hälften av dess inbyggare stå
sålunda mer eller mindre direkt under
europeiskt inflytande (tab. 5).
Europas geografiska företräden: dess
läge mitt emellan de tre största världs-
delarna, dess långa kust och växlande
naturbeskaffenhet jämte det gynnsamma
klimatet, som varken försoffar eller ned-
trycker, ha bidragit att göra Europa,
trots dess litenhet, till den mäktigaste
av världsdelarna.
Även de europeiska folkens egenskaper,
deras sedliga kraft, ihärdighet och bild-
ning, ha därvid spelat en viktig roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
