Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De främmande världsdelarna.
259. Översikt. De fem världsdelarna
kallas även kontine’nter, d. v. s. de äro
av havet helt och hållet eller till största
delen kringflutna landmassor.
Av kontinenterna ligga tre, Europa,
Asien och Afrika, tillsammans omkring
Medelhavet. De kallas med ett gemen-
samt namn Gamla världen, emedan de
varit kända alltsedan forntiden.
Amerikas två, endast genom ett smalt
näs förenade huvuddelar, Nord- och
Sydamerika, ligga för sig själva V. ut,
omgivna på ena sidan av Atlanten,
på den andra av Stora oceanen. De
kallas med ett gemensamt namn Nya
världen, emedan de för Europas folk
blivit kända först sedan slutet av 1400-
talet.
Den femte kontinenten, Australien,
utgör med sina i Stora oceanen spridda
ögrupper en värld för sig. Den kommer
till sitt läge Gamla världen närmast och
bildar delvis en fortsättning av Ostindiens
övärld. Se globen !
De längst i N. och längst i S. på vår
jord belägna Pola’rlânderna äro, till
följd av ytterst strängt klimat och de
massor av snö och is, som ständigt omgiva
dem, så gott som obebodda och föga kända.
I det södra polarhavet äro ismassorna ännu
mer hopade än i det norra; där har man
även iakttagit en rykande vulkan.
ASIEN.
260. Storlek och läge. Asien är den
största av världsdelarna. Det omfattar
nära V3 av allt fast land på jorden och är
4 V2 gång så stort som Europa (tab. 15).
Till större delen omgives Asien av
fyra hav: Norra ishavet i N., Stora ocea-
nen i Ö., Indiska havet i S. samt Me-
delhavet med dess vikar och sund i SY.
Med sin väldiga landmassa stöter dock
Asien intill eller närmar sig alla de öv-
riga världsdelarna.
Med Europa sammanhänger Asien i V.
utefter en lång landgräns; denna utgöres
till god del av TJra’lbergen, Uralfloden och
Kaukasus (§ 80). Längre åt SV. skiljas
de båda världsdelarna av flera innanhav
och sund: Svarta havet, Bosporen, Mar-
marasjön, Darclanellsundet och Egeiska
havet.
Även med Afrika står Asien i för-
bindelse V. ut genom det smala Sue’znäset.
Detta är dock numera genomskuret av en
storartad kanal, Sue’zkanalen.
Från Amerika skiljes Asien längst i
NO. genom Berings sund ,* som samman-
binder Norra ishavet och Stora oceanen.
Det är en föga bred men under större
delen av året isfylld farled.
Från Australkontinenten och Nya
Guine’a, som gränsa intill Ostindiens
övärld, skiljes Asien i SO. endast genom
mindre betydande sund eller havsleder.
261. Allmän beskaffenhet. Till sin
form liknar Asien i flera avseenden Euro-
pa. Mitt genom världsdelen går från Y.
till Ö. ett brett bälte av högländer. N. där-
om utbreder sig ett ofantligt vidsträckt
lågland, och mot S. utskjuta tre stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
