Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av havssnäckor fyllda marken tyder på
en forntida havsbotten.
287. Sjöar och floder. S. ut, vid
övergången till Centralasiens högslätter,
märkes alpsjön Bajka’1, som är mer än sex
gånger så stor som Vänern och jordens
djupaste insjö/"(2,000m djup).j
Till följd av låglandets stora utsträck-
ning N. ut kunna floderna här bli mycket
betydande. Bland floderna flyta:
1) till Norra Ishavet:
O b, Asiens väldigaste flod (tab. 17),
från Altai; den har t. v. bifloden Ir-
ti[sch, som i sin ordning upptager Tobo’l.
Jenise’j från bergen SV. om Bajkal;
den har t. h. bifloderna Övre och Nedre
Tunguska,* av vilka den förra kommer
från Bajkal.
Lena (ljana) från bergen V. om Baj-
kal; den bildar vid mynningen ett stort
delta.
Sibiriens jättefloder rinna genom vid-
sträckta skogar och tundror sakta ned
mot Ishavet; de äro betydligt större än
Volga och mycket fiskrika. Om vårarna
orsaka de stora översvämningar; men om
sommaren utgöra de genom sitt lugna
lopp, om vintern genom sin isbelagda vat-
tenåder dessa trakters viktigaste sam-
färdsleder. Städerna ligga, till följd av
det hårda klimatet, vid flodernas övre
lopp och ej vid mynningen.
2) till Stora oceanen:
Amu’r från bergen Ö. om Bajkal; den
går med bågformigt lopp ö. ut och ut-
faller i Okotska sjön.
Turan och en del av Kirgisstäppen
äro däremot avloppslösa områden. Där
ligga ett par betydande sjöar, Ar alsjön
och Balkaseh, som ha salt vatten och sakna
avlopp. Deras vattenspegel hålles allt-
jämt i samma höjd genom stark avdunst-
ning. Till Aralsjön flyta stäppfloderna
Amu-darja’ från Pamir och Sir-darjaf från
Carlson, Skolgeografi. I.
Tianschan. Båda ha i nedre loppet flera
gånger brutit sig ny strömfåra.
288. Klimat. Nordasien har avgjort
ett fastlandsklimat. I allmänhet har Sibi-
rien, till följd av det stora låglandets av-
spärrning i S. och öppenhet mot N. samt
inflytandet från det största delen av året
isfyllda Norra ishavet, ett strängare kli-
mat än motsvarande trakter i Europa.
I östra Sibirien kan till och med kvick-
silvret i termometern flera veckor under
vintern stå fruset; men i samma trakter
kan det om sommaren bli ända till över
20 grader varmt i skuggan.
Aven längre S. ut är vinterkölden
stark. Turans högslätter hemsökas om
vintern av förfärliga snöstormar, medan
de om sommaren stå gulbrända av den
glödande hettan.
I Sibirien är nederbörden icke be-
tydlig men dock tillräcklig för växtlig-
heten. S. ut avtager den allt mer och
är i Turan mycket ringa.
289. Yäxt- och djurliv. Norra Si-
birien upptages av en ödslig, ständigt
tjälfrusen tundra, som under sommaren
på långa sträckor förvandlas till sanka
moras. Här kunna blott några låga bus-
kar, såsom al, vide och dvärgbjörk, samt
en och annan blommande ört uppspira.
Eljest är marken klädd med mossor eller
lavar av gulgrå färgton.
S. om tundran märkes ett väldigt skogs-
bälte, det största på jordklotet. N. ut
består skogen i Sibirien, liksom på Sla-
viska slätten i Europa, mest av barrträd,
S. ut av lövträd.
I östra delen av Sibirien fyller skogen
hela trakten från Ishavet till Central-
asien. I västra delen däremot finnes S.
om skogsbältet ett bördigt åkerland, där
vete odlas med stor framgång.
Ju längre man kommer åt S., dess
mer avtager nederbörden och därmed växt-
ligheten. Först utbreda sig gräsklädda
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
