Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liavet och från det inre av Iran. — S. ut vid
kusten av Persiska viken ligger hamnstaden
Buscliir.
Afganistan.
(Omkr. 5 mill. inb.)
282. Storlek och läge. Afganistan,
som är större än Sverige (tab. 10), om-
fattar nordöstra delen av Irans högslätt.
Ö. ut omgives Afganistan av brittiska
Indien, S. ut av Belutschista’n, Y. ut av
Persien och N. ut av ryska Turkestan.
283. Inbyggare. Huvudsakligen be-
bos Afganistan av krigiska stammar av
kaukasisk ras. Dessa tillhöra, liksom tur-
karna, en annan riktning av islam än per-
serna och äro fientliga mot dessa.
Stammarna i Afganistan leva mesta-
dels ett kringvandrande herdeliv med sina
får och kameler. Landets inre förhållan-
den äro mycket oordnade; de olika stam-
marna bero mera av sina mäktiga grann-
länder än av någon inhemsk överhet.
Endast till namnet lyda de under emi’ren*
i Ka’bul.
I våra dagar har Afganistan såsom
gränsland mellan de ryska och brittiska
besittningarna i Asien blivit av större
betydelse än förr.
Anm. De nomadiserande stammarna i syd-
östra delen av Irans högslätt, Belutschistan,
stå numera under brittisk överhöghet. Belut-
schistan räknas tillsammans med Storbritanniens
besittningar i Främre Indien, med vilka det även
förbindes genom järnväg.
Nordasien.
284. Gränser. Nordasien består till
största delen av ett ofantligt lågland,
som utbreder sig mellan Norra ishavet i
N. samt Central- och Ostasiens högländer
i S. Det sammanhänger i Y. med Europa,
mot vilket Kaspiska havet, Uralfloden och
Ur alberg en delvis bilda gräns (§ 80), samt
når i Ö. fram till Stora oceanen.
285, Kust. Utmed Norra ishavet
är Nordasiens kust låg och långgrund.
Här utskjuter Samojediska halvön, på ena
sidan omgiven av Kariska havet och på
•den andra av Obviken. Utanför kusten
ligga i Norra ishavet de öde öarna Nya
Sibirien och Wrangels land!?■ Fastlandets
nordligaste udde är Kap Tsche’ljuskin *
Med Stora oceanen förenas Norra
ishavet genom Berings sund;* här mär-
kes Asiens östligaste udde, Östkap. Från
östra kusten, som mestadels är högländ,
utskjuter halvön Kamtscha’tka. Halvön
omgives av två innanhav, i Ö. Berings
hav och i Y. Okotska sjön, som skiljes
från Stora oceanen genom en lång ökedja,
Kurilerna. Nära kusten ligger den stora,
ödsliga ön SachaWn.
286. Ytbildning, Längst i N., när-
mast Norra ishavet, utbreder sig det väl-
diga låglandet Sibirien. I östra delen
genomstrykes detta av bergsträckningar,
som utgå från Alta’i och fortsätta åt
NO. ända bort mot Östkap. Eljest utgör
Sibirien en enda stor lågslätt, som V. ut
genom Uralbergen skiljes från Slaviska
slätten men till sin natur har mycken
likhet med denna.
At SV. sammanhänger Sibirien ome-
delbart med Kirgi’sstäppen, som delvis
är högländ, och med det S. därom liggande
stora låglandet Tura’n. Detta utbreder
sig kring Aralsjön och omgives i Y. av
Kaspiska havet, i S. av Irans högslätt,
i SO. av Pamir. Det består delvis av
stora stäpper, där nomadfolk beta sina
kamel- och fårhjordar, men delvis även
av sandiga öknar, där den salthaltiga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
