- Project Runeberg -  Skolgeografi i två kurser / Första kursen /
174

(1887-1948) [MARC] Author: Ernst Carlson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utmärkande för det närliggande Austra-
lien. 1

326. Politisk indelning. Sydasien
har genom sina rika alster av gammalt
lockat främmande erövrare. Flera av
Europas makter och på senaste tiden även
Amerikas Förenta stater ha där skaffat sig
kolonier, som omfatta allra största delen
av Indien, såväl fastlandet som övärlden.

Alltså märkas här:

1) Brittiska Indien;

2) Franska Indokina;

3) Nederländska biländer;

4) Portugisiska biländer;

5) Nordamerikanskt biland.

Av inhemska välden finnes ett av
betydenhet:

6) Konungariket Siarn.

Brittiska Indien.

(Omkr. 300 mill. inb.)

327. Storlek ocli läge. De brittiska
besittningarna i Sydasien bilda tillsammans
ett område, lika stort som halva Europa
och mycket tätt befolkat.

Besittningarna utgöras väsentligen av
så gott som hela Främre Indien jämte
västra delen av Bortre Indien eller Birma.

Hit räknas även Belutschista’n, syd-
östra delen av Irans högslätt, som delvis
lyder direkt under Storbritannien och
delvis är en brittisk skyddsstat.

328. Näringar. Åkerbruket är i ett
land med Indiens yppiga växtlighet na-
turligen huvudnäring för massan av folket.
Man gör mycket för bevattningen och får
vanligtvis flera skördar om året. Framför
allt odlas ris, särskilt i Grangesdalen; i
de mera höglänta trakterna frambringas i
stället hirs. Veteodlingen har gått raskt

framåt i Indien, så att numera betydande
mängder av vete därifrån utföras. Av vikt
som näringsmedel för infödingarna äro
även bananen och sockerröret samt utmed
kusterna kokospalmen. I norra Indien fin-
nas mycket vidsträckta teplantag er, och
i våra dagar utföres från Indien mera te än
från något annat land. Särskilt på Malabar-
kusten odlas peppar. Av mjölksaften hos
ett slags vallmo beredes opium, som är
ett viktigt läkemedel men även användes
till rökning och därvid framkallar en be-
rusning, som är mycket fördärvlig. Av
spånadsväxter odlas bomull och jute, av vars
bastfibrer göras tåg, vävnader och papper.

Boskapskötsel idkas överallt i samband
med jordbruket. Såsom husdjur användas,
förutom hästen, åsnan, geten och fåret, även
buffeln, den med fettpuckel över manken
försedda sebun och den tama elefanten. I
ökenområdet i norr begagnas även enpuck-
liga kamelen eller dromedaren.

Bergsbruket är betydande, ty Indien
äger värdefulla mineral i ganska stor
mängd. Sedan gammalt är Indien berömt
för sina ädelstenar. Även vinnes något
guld. Viktigast äro emellertid i våra da-
gar de stora stenkolslagren.

Industrien har hittills mest drivits i
smått såsom hantverk; de förnämsta alstren
därav ha varit mattor, bomulls- och siden-
tyger samt metallvaror. Numera anläggas
även fabriker för idkande av storindustri,
som gynnas genom rik tillgång på billig
arbetskraft.

Handeln med utlandet ligger helt och
hållet i händerna på engelsmännen. De
hämta från det rika Indien en mängd be-
gärliga varor, såsom ris, vete, te, bomull,
jute, opium, indigo*, kryddor, elfenben,
ädelstenar och äkta pärlor.

1 En zoologisk gräns har ansetts gå utefter Borneos östra kust. Den betecknas av stort havsdjup
och delar Ostindiska öarna i två hälfter: å ena sidan Bornéo, Java och Sumatra med kringliggande
öar, vilka fordom sammanhängt med Bortre Indiens fastland och ha de flesta djurarter gemensamma
med detta, å andra sidan Filippinerna, Celebes och en del av Små Sundaöarna, där djurvärlden liknar
Australiens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ceskolgeo/1/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free