Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 9 4. Indisk stadsgata (Jeapore i Dekan).
Järnvägar sammanbinda nn de flesta
betydande städer både i Dekan och Hindo-
stán. Brittiska Indien har i våra dagar
ett vidsträcktare järnvägsnät än något
annat land utom Europa och Nordame-
rika (> 40,000 km).
Risfält i Bengalen. Utmärkande för Ben-
galen äro de stora, jämna risfälten; de omgivas av
ständigt gröna bamburör, kokosträd och palmer.
Den tätt bebodda slätten ser ut, som om där ej
funnes några byar, ty varje hydda är dold i en
lund av bananer eller andra fruktträd. Däremellan
utbreda sig risfälten.
Ris kan ej odlas med fördel annat än där, var-
est riklig bevattning kan erhållas,t. ex. på lågslätten
kring en flod. Risfälten äro delade i rutor, av-
skilda genom små vallar, som tjäna såsom vägar;
mellan dem gå diken, som leda ut vattnet. Innan
ris planteras, sättes fältet under vatten och plöjes,
eller också driver man dit en hjord bufflar, som
snart genom sitt trampande förvandla fältet till
en lös gyttja. Sedan skickas skaror av barn och
kvinnor för att sätta ut risplantorna, vilket måste
göras för hand. Därpå håller man risfältet allt-
jämt under vatten; bevattningen sker medelst
uppfordringsverk eller med ämbar. Snart börjar
sådden att sticka upp ur vattnet, och då ser det
hela ut som en enda grön matta. När riset går
i ax, ledes vattnet bort, och när det är moget,
bli fälten gula. Riset skäres då av för hand.
Det finnes vissa sorter av ris, som ej fordra
så stark bevattning och t. o. m. kunna växa
på bergsluttningar. Men de lämna ej så god
skörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
