Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 9 9. KrokodilfåDgst i Nubien.
357. Kust. Nordafrikas kust är om-
växlande hög och låg.
V. ut är kusten utmed Atlanten längs
Sahara otillgänglig; den utmärkes av dy-
ner och sandrevlar. Därutanför ligga de
spridda ögrupperna Kapve’rdeöarna och
Kana’rieöarna * samt Madeira (-déra).
Längre åt NY., på betydligt avstånd från
fastlandet, märkes ögruppen Azörerna, *
som ofta räknas till Europa.
N. ut intränga de öppna vikarna Lilla
och Stora Syrten. De ligga mellan den
höga kusten längs västra och den låga
kusten längs östra delen av Medelhavet.
Ö. ut åtföljes stranden utmed Röda
havet av farliga korallrev.
358. Ytbildning. Kustlandet utmed
Medelhavet kallas Berberi! et* från Gib-
raltar sund ända bort mot Stora Syrten.
Här uppstiga Y. ut Atlasbergen* med flera
snöiga toppar. De äro delade i två huvud-
kedjor, som omsluta en rad av öde hög-
slätter med salthaltiga insjöar (»schotts»).1
Ned mot Medelhavets kust åter ha bergen
särdeles fruktbara sluttningar (»tells»).
Ö. om Stora Syr ten viken, vars kust
S. ut är låg och sandig, reser sig Barka,
en högplatå med rikt skogklädda slutt-
ningar och en mängd ruiner från forntiden.
Än längre åt Ö. märkes den trånga
NU dal en. Denna omgives å ömse sidor av
bergskedjor men öppnar sig i N. vid Me-
1 Schotts ligga flerstädes vid södra foten av Atlasbergen lägre än havsytan. Franska ingeniörer
ha därför kommit fram med det storartade förslaget, att man genom ditledande av havets vatten skulle
förvandla de djupt liggande sjöarna och tillstötande låglänta trakter av öknen till ett innanhav för att
sålunda förbättra dessa trakters klimat och göra dem fruktbara.
Carlson, Skolgeografi. I.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
