Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stad:
Sans i bar* på en ö vid kusten. Det är östra
Afrikas förnämsta handelsstad och huvudmarknad
för elfenben och kryddnejlikor samt intill senaste
S y d a
382. Gränser. Sydafrika gränsar i
N. till Centralafrika; i V., S. och Ö. om-
gives det av Atlanten och Indiska havet.
383. Kusten av Sydafrika är S. ut
brant men har inga mera betydande havs-
vikar. Längst i SV. märkes en fram-
springande udde, Goda-hopps-udden.*
Ö. om Sydafrika ligger i Indiska havet
ön Madagaskar, som är större än Sverige
(tab. 19). Den skiljes från afrikanska fast-
landet genom en bred farled, Mosambik-
kanalen.
Madagaskar omgives av flera mindre ö-
grupper. Bland dessa märkas Maskare’-
nerna Ö. ut, Amira’nterna och Seyche’1-
lerna N. ut.
384. Ytbildning. Sydafrika fylles
nästan helt och hållet av högslätter, som
i allmänhet äro högre än i det övriga
Afrika. De högsta bergstrakterna ligga i
SO., i närheten av Indiska havet. Vissa
kuststräckor, såsom utmed Mosambikkana-
len, äro dock låglänta.
I det inre utbreder sig öken- och stäpp-
landet K al a ha’ ri. Det kan likväl var-
ken i storlek eller ödslighet liknas vid
Sahara.
Längst S. ut märkes det delvis stäpp-
artade Kaplandet* Detta sänker sig
terrassformigt ned mot Afrikas sydkust.
385. Sjöar och floder. Sydafrikas
förnämsta insjö, Njassa, ligger Ö. ut; den
är till storleken den fjärde av Afrikas
sjöar (tab. 18).
Bland floder märkas:
Sambési, som först gör en stor båge
åt S. Den rinner sedan, mottagande ett
Carlson, Skolgeografi. I.
tid även för slavar. Sansibar har varit utgångs-
punkt för en mängd forskningsresor till det inre
av Centralafrika.
“rika.
vattenrikt tillflöde från sjön Njassa, ge-
nom norra delen av Sydafrika Ö. ut till
Mosambikkanalen. Nära Sambesis sydli-
gaste punkt brytes dess lopp av Afrikas
mest storartade vattenfall, Viktor i afallen.*
Vid utloppet bildar Sambesi ett stort, av
urskogar täckt delta.
Oranjefloden, * som kommer från
bergstrakterna i sydöstra Afrika. Den
rinner V. ut till Atlanten, mottager t. h.
bifloden Vaal (fal) och går utmed norra
gränsen av Kaplandet. Oranjefloden är
vattenfattig och, trots sin bredd, icke segel-
bar till följd av en mängd sandbankar.
386. Klimat. N. ut, omkring floden
Sambesi, erinrar Sydafrikas klimat om
det heta savannområdet i Centralafrika
(§ 377).
S. om Södra vändkretsen blir klimatet
mera tempererat. Vid östra kusten brin-
gar en från Indiska havet blåsande mon-
sun under den varma årstiden rikligt med
regn.
Jämnast fördelade äro värme och neder-
börd längst S. ut. På Kaplandets platåer
är klimatet känt för att vara särdeles
sunt, och man har fyra årstider som hos
oss. Här inträffa dock, på grund av Syd-
afrikas läge på Södra halvklotet, års-
tiderna i motsatt ordning mot hos oss;
man har i Kaplandet sommar, då vi ha
vinter, och tvärtom.
387. Yäxt- och djurliv. I nordli-
gaste delen av Sydafrika råder samma
växt- och djurliv som på Centralafrikas
savanner. I Kalahari är landet V. ut mot
kusten ökenartat; längre åt Ö. utbreda
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
