Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig däremot stäpper, beväxta med strävt
gräs eller risiga buskar. Här märkes det
egendomliga stäppträdet welwitschia med
sin i jorden dolda, kägellika stam och
två väldiga, på marken utbredda blad.
S. ut, i Kaplandet, äro högslätterna även
till stor del stäppartade, men de ha en
rik växtlighet. Denna utmärkes av låga
buskväxter, så^om taggiga akasior och
ljungväxter med brokigt färgade blommor.
Större skogar förekomma däremot endast
sparsamt, mest på östra kusten.
Det stora villebrådet har i Sydafrika
på senare tider avtagit. Allt sällsyntare
råkas N. ut lejonet, elefanten och strut-
sen; S. ut saknas dessa helt och hållet.
På högslätterna finnes särskilt en mängd
antiloper och andra hjortdjur; i floderna
leva krokodiler. I Sambesiområdet före-
kommer allmänt tsetseflugan, som är en
dödande plåga för hästen och kamelen.
På ön Madagaskar, som har sitt eget
djurliv, saknas alldeles större rovdjur och
tjockhudingar. I stället finnas här de
egendomliga halvaporna och flera med
Indiens växt- och djurvärld närbesläktade
arter.
388. Näringar. I Sydafrika hållas
av de vilda folken stora hjordar av horn-
boskap, särskilt en inhemsk ras, som ut-
märkes av puckel över manken. I Kap-
landet drives boskapsskötseln på europeiskt
sätt; framför allt märkes här en storartad
fdravel, och även strutsavel förekommer.
Åkerbruket är statt i uppblomstring, och
man odlar med framgång europeiska sädes-
slag, frukt och vin (»kapvin»).
På senare tider har även bergsbruket
fått stor vikt. I Sydafrika finnas näm-
ligen guld- och diamantfält, som höra till
de rikaste på jorden.
I det inre av Kaplandet fortgår samfärd-
seln ännu delvis genom oerhört klumpiga,
av tältduk täckta vagnar, som dragas av
många par oxar. Men till hamnstäderna
vid kusten äro numera byggda flera järn-
vägar, på vilka utförselsvarorna, guld, dia-
manter, strutsfjädrar m. m., forslas ned
till havet.
Diamantfålten i Sydafrika. Vid Kap-
landets nordgräns, där floderna Vaal och Oranje
flyta samman, ligger världens förnämsta diamant-
område. Där upptäcktes förekomsten av dyr-
bara ädelstenar för ungefär 40 år sedan. En
boer tillhandlade sig av en negerhövding en
mycket stor diamant för 500 får, 12 nötkreatur
och 2 hästar; han sålde sedan stenen i London för
ungefär 200,000 kronor. Ryktet om denna
aifär spridde sig hastigt, och äventyrare ström-
made snart i allt större antal till Sydafrika för
att vinna rikedom. Raskt uppstod diamantstaden
Kimberley (kin mberli), och i dess närhet söktes
allt ivrigare diamanter dels i Vaalflodens sand,
dels i kringliggande bergstrakter. Där finnas
nu de viktigaste diamantgruvorna.
Diamanterna sökas företrädesvis i den s. k. blå
jorden (»blue ground»), en vulkanisk bergart,
som genombrutit högslättens lagrade bergarter.
I denna »blå jord» sänka sig numera flera
hundra meter djupa schakt, som bilda de fyra
s. k. »piporna» vid Kimberley. Vid gruvorna äro
omkring 800 vita och 2,000 infödingar syssel-
satta. Alla övervakas mycket strängt; ty för-
sök att smuggla undan en. eller annan av de
funna, dyrbara stenarna förekomma ofta.
På senare tider ha nya diamantgruvor bör-
jat bearbetas även N. om Vaalfloden i Trans-
vaal. Där fann man nyligen den största av
alla hittills kända diamanter; den liknar till
både form och storlek ett gåsägg och väger ej
mindre än 621 gram.
389. Inbyggare. N. ut utgöres Syd-
afrikas befolkning mest av bantunegrer.
Bland dem märkas särskilt kaffrerna, som
äro ett kraftigt, frihetsälskande och kri-
giskt folk. De bo i bikupliknande hyddor,
som ligga kretsformigt kring en öppen
plats, där boskapen drives samman till
natten. Det hela omgives stundom av ett
högt, taggigt stängsel. En dylik kafferby
kallas en kral.
V. ut, i Kalahari och angränsande
trakter, märkas hottentotter* och busch-
män,* som anses utgöra en bortdöende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
