Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Austr alko
397. Kust. Australkontinenten ter
sig på kartan såsom en stor, klumpigt for-
mad ö. Denna ligger ej långt från Bortre
Indien och förbindes därmed genom en vid-
sträckt övärld, Sundaöarna.
Kontinentens kuster äro föga sönder-
delade av havet; de utgöra tillsammans
knappt en tredjedel av det föga större
Europas kustlinje. Flerstädes, i synner-
het i NO., omgives kusten av korallrev,
bildade genom koralldjurens verksamhet.
På norra kusten intränger Carpen-
taWiaviken. * Ö. därom utskjuter den
spetsiga halvön York; den är genom Torres
sund* skild från Nya Guinea.
På södra kusten öppnar sig Stora
Austra’lbukten. Från ön Tasmania, som
fordom sammanhängt med fastlandet, skil-
jes detta av Bass sund .*
Koralldjuren äro små stråldjur, som leva
på måttligt djup i de södra världshavens klara
och varma vatten, sällan på större djup än 50
meter. Djuren bo i små kalkhus, som de själva
bygga llPP genom att avsöndra ett kalkämne.
Millioner av dylika små bostäder samlas i kolo-
nier■, som ofta äro trädlikt förgrenade och små-
ningom växa upp mot havsytan.
Försiggår koralldjurens byggnadsverksamhet
längs en kust, uppstå omsider klippfasta rev.
Därvid kommer ett mer eller mindre djupt vat-
ten att inneslutas mellan korallrevet och kusten.
År vattnet tillräckligt djupt, uppstår sålunda en
lugn segelled. För sjöfarande, som från havet
närma sig kusten, kan revet, varöver havets
bränningar bryta sig, bli särdeles farligt.
Emellertid stiga flerstädes i de varma världs-
haven, långt från land, korallöar upp ur mycket
djupt vatten. Dessa öars uppkomst har förkla-
rats så, att undervattensklippor, varpå koralldjur
byggt sina kolonier, småningom sänka sig; djuren,
som endast kunna leva på ett visst djup, nöd-
gas då att bygga uppåt mot havsytan. Upphör
havsbottnens sänkning eller skulle bottnen åter
höja sig, så når det alltjämt växande korallrevet
upp i havsbrynet, varefter djuren ej vidare
ntinenten.
bygga uppåt, ty de kunna ej leva ovan vatt-
net. Havet driver upp på revet lossnade ko-
rallblock, musslor, sand, tång o. d., så att den
sålunda bildade ön småningom blir högre. Växt-
frön och särskilt kokosnötter ditföras av vågor-
na; buskar och palmer växa upp; sjöfåglar börja
där bygga sina nästen, och till sist kommer
människan för att taga det nydanade landet i
besittning.
Mången gång beror dock uppkomsten av
korallöar på helt andra orsaker än havsbottnens
sänkning. Genom havsströmmars inverkan bruka
undervattensbankar bildas av sådan höjd, att
koralldjur där kunna bygga, o. s. v.
Ofta är en sådan ö, när koralldjuren byggt
runt omkring en undervattensklippa, mer eller
mindre kretsformig och kallas då atoU. Den
omsluter ett stillastående vatten, som benämnes
lagun och står i förbindelse med öppna havet
medelst en eller flera öppningar, bildade genom
tidvattnets in- och utträngande.
398. Ytbildning. Det inre av Austral-
kontinenten består, för så vitt man känner,
till största delen av vidsträckta öknar och
stäpper, som ligga på måttlig höjd över
havet (300 m).
Liksom i Afrika äro bergen å Austral-
kontinenten mestadels samlade vid kus-
terna, i synnerhet på den östra. Här
märkas Austr alalp erna, som nå ungefär
samma höjd som våra berg i Lappland
(tab. 16).
Ön Tasmania, som är mer än dubbelt
så stor som Småland (tab. 19), är bergig
med dalar och slätter mellan bergen.
Ön Nya Guinea är, näst Grönland, jor-
dens största ö och större än hela Skan-
dinaviska halvön (tab. 19). Ön har mesta-
dels sumpiga, osunda kuster och är i det
inre, så vitt man vet, uppfylld av höga
berg och väldiga urskogar.
399. Floder och sjöar. Australkon-
tinentens enda mera betydande flod är
Murray* (ma’rre), som kommer från västra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
