Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidan av Australalperna och flyter åt Y.
och S. till Indiska havet, där den utfaller
i en grund lagun. Murray upptager de
flesta vattendrag i södra och östra delarna
av fastlandet; den kan tillsammans med
sin förnämsta biflod Darling * i längd
ungefär jämföras med Donau (tab. 17).
Övriga australiska floder lida, till följd
av den ojämnt fördelade nederbörden, av
vattenbrist. Under regntiden svälla de
hastigt upp och ändra ofta sitt lopp;
men under den brännheta sommaren sina
de bort i sanden eller förvandlas till en
rad stillastående vattenpölar, s. k. »creeks»
(kriks).
De få insjöarna äro grunda, och många
av dem torka ut sommartiden. De flesta
sakna avlopp och ha salt vatten.
399. Klimat. Australkontinenten lig-
ger helt och hållet på Södra halvklotet
och skäres ungefär på mitten av Sten-
bockens vändkrets. De klimatiska bältena
förekomma alltså där, liksom i Sydafrika
och i Sydamerika, i omvänd ordning mot
vad förhållandet är hos oss på Norra
halvklotet.
I de norra delarna av Australkonti-
nenten, som falla inom Heta bältet, och
i det inre av fastlandet är klimatet
tropiskt. Där finnas, liksom i andra heta
länder, blott två årstider.
I de sydliga delarna av Australkon-
tinenten och på Tasmania, som ligga inom
Södra tempererade bältet, är hettan mindre.
Där härskar, liksom i Europa, ett måttligt
varmt klimat med fyra årstider.
Det australiska fastlandet är den
torraste av världsdelarna och den enda
av dem, som ej har evig snö. På kusterna
uppfriskas väl luften av havsvindar, som
blåsa in mot land och medföra regn. I
större delen av Australien härskar syd-
ostpassaden, som medför riklig nederbörd
till de östra kustbergen; men det inre
ligger i regnskuggan av bergen Ö. ut och
Carlson, Skolgeografi. I.
har därför mycket ringa nederbörd. Luft-
strecket i Australien är i allmänhet häl-
sosamt för européer.
400. Växtliv. Den ihållande torkan
gör, att Australiens växtlighet i allmän-
het är enformig och torftig.
V. om kustbergen utbreda sig savanner
med allt torftigare växtlighet, ju längre
man kommer inåt landet. Där märkes
det glest växande piggsvinsgräset, som för
den resande är högst besvärligt och så
torrt och taggigt, att det försmås av
boskapen. I det inre äro även stora
sträckor täckta av svårgenomträngliga
busksnår, s. k. »scrubs».
Där träd förekomma, äro de högst
olika våra, såsom flaskträdet med sin egen-
domligt utsvällda stam, de trädartade
ormbunkarna ävensom grästrädet, vars
krona liknar en ofantlig grästuva, samt
det jättehöga gummiträdet (Eucalyptus).
De australiska trädens blad äro mestadels
små och styva samt ofta ställda på kant
för att bättre motstå de brännande sol-
strålarna; träden giva därför föga skugga
och stå vanligen spridda såsom i en park.
I västra delen av kontinenten utbreda
sig stora sandöknar. Endast utmed kus-
terna finnes här någon nämnvärd växt-
lighet.
N. ut, där klimatet är hetast, finnas
palmer och andra tropiska växter.
401. Djurliv. De inhemska djuren
äro i Australien, liksom växterna, mycket
egendomliga och olika dem, som finnas i
andra världsdelar.
Utmärkande för Australien äro framför
allt pungdjuren, som bära sina ungar i
ett hudveck under magen ; de äro av
mångahanda slag, såsom pungvargar,
pungharar och pungråttor. Mest bekant
är jättekängurun, en punghare, som har
liten framdel men stor bakdel och tager
väldiga skutt öfver slätterna. Vidare
märkas näbbdjuret, ett slags däggdjur,
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
