Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bild 117. Australneger.
en apartad klättringsfärdighet. Deras själsanlag
ha i följd av ytterst torftiga levnadsvillkor föga
utvecklats, så att australnegrerna räknas till jor-
dens lägst stående folk.
Fast bostad och kläder äro dem så gott som
obekanta; nästan alldeles nakna ströva de om-
kring och söka vid oväder skydd i hålor eller
göra sig tillfälliga kojor av trädgrenar och bark.
Bland deras ofullkomliga redskap märkes ett
krokigt kastträd, burner a ngen, som de veta
behandla med stor skicklighet, så att det efter
kastet återvänder i den kastandes hand. Sin
näring hämta de av vilda rötter, ormar och ödlor
samt genom jakt på känguru; då de komma åt,
äta de gärna människokött. Alla försök att
bibringa australnegrerna högre odling ha hittills
visat sig fruktlösa.
Papuaerna kännetecknas av särdeles yvig
hårväxt och ha starkare kroppsbyggnad än au-
stralnegrerna. De äro liksom dessa kända som
människoätare (»kannibaler»). Vid kusterna bo
de i byggnader, uppförda på pålar i vattnet.
404. Politisk indelning. Austral-
kontinenten och ön Tasmania äro till om-
rådet något mindre än Enropa men ha ej
så stor folkmängd som Sverige. De ut-
göra tillika med en del av Nya Guinea:
Brittiska Australien.
(41/2 mill, inb.)
Australkontinenten är, jämte ön Tas-
mania och sydöstra delen av Nya Guinea,
delad i sex koloniområden. Dessa styras
av var sin av brittiska regeringen tillsatt
guvernör men äro eljest föga beroende av
Storbritannien. Kolonierna ha var sin
riksförsamling och ha nyligen samman-
slutit sig till ett australiskt statsförbund
(»Commonwealth of Australia»).
Bland de australiska kolonierna äro
de Ö. ut belägna: Victoria,* Nya Syd-
Wales (oä’ls) och Queensland (koï’nsland),
de viktigaste.
Städer
i Victoria:
Melbourne (mâll’bôrn, */2 mill. inb.) vid
en havsvik på södra kusten. Det är prakt-
fullt byggt på europeiskt sätt och har ett uni-
versitet. Staden har uppblomstrat oerhört hastigt
efter upptäckten av de närbelägna guldfälten.
i Nya Syd-Wales:
Sydney* (si’ddni, V2 mill. inb.) vid havs-
viken Port Jackson, som bildar en för-
träfflig hamn. Det är Australiens äldsta stad
och förnämsta handelsstad. Från Sidney utgå
ångbåtsförbindelser till alla världsdelar.
i Queensland:
Brisbane (bri’ssbân) vid en flod av samma
namn, nära dess utlopp i Stora oceanen.
Undervattenskabel går härifrån genom Stora ocea-
nen till ön Vancouver i Canada.
i Sydaustralien:
Ade/aide (a’delâd) vid T orren sfloden, nä-
ra dess mynning. Det är en liflig handels-
stad och har telegrafförbindelse tvärs över fast-
landet och vidare genom kabel till Ostindien
och Europa.
På Nya Guinea, som i det inre till stor
del ännu är outforskat, märkas:
Brittiska besittningar, ett om-
råde på sydöstra kusten, som räknas till
det närbelägna Queensland.
Nederländska besittningar, om-
fattande västra delen av ön. Dessa stå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
