Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet genom Magella’ns sund.* NO. där-
om ligga i Atlanten de till Storbritannien
hörande Falklandsöarna (fak-).
Utmed sydvästra kusten av Sydamerika
sträcker sig Fatag o’niens skärgård; med
sina talrika klippöar och djupt inträngan-
de fjordar påminner den om Norges väst-
kust. Kusten utmed Stora oceanen är i
allmänhet, i motsats till den östra, bergig
och brant. Ett gott stycke ut i oceanen
ligga de små Jua’n Ferna’ndez-öarna*
märkvärdiga genom en skotsk sjömans, den
ursprunglige Robinsons, långvariga vistan-
de på en av dem. Under ekvatorn mär-
kas, långt ut från fastlandet, Gala’pagos-
öarna ,* kända för sin egendomliga växt-
och djurvärld, särskilt för sina jättesköld-
paddor. Längst i N. intränger, mellan
Sydamerikas fastland och Panamånäset,
den halvkretsformiga Panamåviken.
415. Ytbildning. Längs hela Syd-
amerikas västra kust löpa A’n der na,*
världens längsta och malmrikaste bergs-
kedja. På densamma resa sig snötäckta
fjälltoppar, som i höjd endast överträffas
av de högsta i Centralasien (tab. 16). An-
derna stupa brant mot Stora oceanen men
sänka sig i jämnare avsatser mot låg-
länderna Ö. ut.
Flerstädes dela sig Anderna och om-
sluta vidsträckta högslätter. Viktigast av
dessa äro Titica’cas högslätt, kring en
alpsjö av samma namn, som ligger omkring
4,000m över havet, och den något lägre
Quitos högslätt (kitå) under själva ekva-
torn. Längst i N. sprida sig Anderna
solfjäderformigt i flera kedjor; en av dem,
Venezuelas kustkedja, sträcker sig mot Ö.,
två andra omsluta Magdalenaflodens dal.
På Anderna finnas åtskilliga slocknade
eller ännu verksamma vulkaner; av dem
äro Aconca’gua (7,000m) S. ut, Sora’ta
på Titicacas högslätt samt Ghimbora’ zo
på Quitos högslätt bland de högsta och
mest bekanta. Anderna äro mycket
Carlson, Skolgeografi. I.
rika på metaller, i synnerhet silver och
koppar.
I östra Sydamerika märkas två platå-
områden, som genom lågslätter skiljas från
Anderna: Brasiliens* högland och
Guaya’nas högland. Dessa platåer äro
betydligt lägre än Andernas, men de om-
fatta stora, delvis skogbeväxta och delvis
gräsrika högslätter, campos.
I det inre av Sydamerika utbreda sig,
kring de största floderna, ofantliga låg-
länder. N. ut ligga mellan Venezuelas
kustkedja och Guayan as högland Llanos*
(lja’nos). Under ekvatorn märkes mellan
Guayanas högland, Andernas och Brasi-
liens högland urskogsområdet Selvas .* Och
S. ut skiljes Brasiliens högland från An-
derna genom de gräsrika Pampas.*
416. Sjöar och floder. I Sydame-
rika äro sjöarna ej särdeles betydliga.
Bland dem märkes den något salthaltiga,
högt belägna alpsjön Titicaca, som är
större än Vänern och omgives av flera
av Andernas högsta toppar.
Däremot äro floderna mycket vat-
tenrika och avflyta, i följd av Ander-
nas sträckning, till Atlanten. Deras
vidsträckta flodområden skiljas delvis
av högländerna. De förnämsta floderna
äro:
Magdalenafloden* som i en dal
mellan två kedjor av Anderna flyter N.
ut till Karibiska havet.
Orino’co, som kommer från Guayanas
högland och rinner i en båge längs hög-
landets västra rand. Floden bildar vid
mynningen ett vidsträckt, under regn-
tiden översvämmat delta.
Amazo’nfloden* världens vattenrika-
ste flod och en av de längsta (tab. 17), kom-
mer från en alpsjö högt upp i Anderna.
Den går först åt N. genom vilda fjäll-
trakter, genombryter dessa i talrika for-
sar och flyter därefter mer än 5,000 kilo-
meter oavbrutet åt Ö. genom Selvas’ änd-
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
