Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösa slätter, som täckas av urskogar och
under regntiden vitt och brett översväm-
mas. Med omkring 200 bifloder, av vilka mer
än tjugu äro av Rhens och Donaus stor-
lek, bildar Amazonfloden världens största
flodområde, betydligt större än halva Eu-
ropa. Av bifloderna märkas t. h. Madeira*
(-déra) samt t. v. Bio Negro*, som förstär-
kes av en sidoarm från Orinoco (»bifur-
. kation»). Vid mynningen står Amazonflo-
den genom en sydlig sidoarm i förbindelse
med Toeanti’ns, som kommer från Brasi-
liens högland. Amazonfloden, även kallad
Marañon (-anja n), blir i sitt nedersta lopp
så bred, att man mitt på floden ej kan
skönja dess stränder. Floden omsluter en
mängd öar och utfaller i trakten av ekva-
torn, utan delta, i en trattformad, ofantligt
bred havsvik. Yid flodtiden uppstår här
en häftig kamp mellan tidvattnet, som med
starkt dån rullar in från Atlanten, och de
utåt böljande sötvattensmassorna, vilkas
strömsättning märkes många^mil ut till
havs.
Rio de la Plata* eller Laplata-
floden är egentligen namnet på en ge-
mensam bred mynningsvik för tre stora
floder, som komma från Brasiliens hög-
land: Paragua’y, Paraná och Urugua’y.
417. Klimat. Sydamerika, som vid
Amazonflodens mynning skäres av ekva-
torn, ligger huvudsakligen på Södra
halvklotet. Dess norra och mellersta
delar, som äro bredast, falla alltså inom
Heta bältet, och endast den sydligare,
starkt avsmalnande delen tillhör Södra
tempererade bältet.
Lågländerna i norra och mellersta
Sydamerika ha året om stark hetta, d. v. s.
ett tropiskt klimat. Nederbörden är i
lågländerna under ekvatorn, d. v. s. i Sel-
vas, mycket riklig, och klimatet är där i
hög grad fuktigt och osunt. Den ovan-
liga fuktigheten har sin grund i de häftiga
störtregn, som vissa tider av året hem-
söka trakterna kring ekvatorn. De or-
sakas av de östliga passadvindarna, som
ständigt föra med sig vattenånga från
havet, samt av den starka avdunst-
ningen från de stora flodernas vatten-
speglar och urskogarnas saftiga grönska.
På Llanos omväxlar en regntid under som-
maren, i vissa trakter till och med en dub-
bel regntid, med en torr, regnlös vinter.
Samma växling utmärker Pampasområdet,
ehuru nederbörden här är betydligt mindre
och avtager från Ö. till Y. och från N.
till S. De låga platåerna längst S. ut, i
Patagonien, sakna större delen av året all
nederbörd.
Högländerna, framför allt Andernas
fjällplatåer, ha ett särdeles behagligt och
sunt klimat. Där härskar mitt under ekva-
torn, till följd av landets betydliga höjd
över havet, »en ständig vår». Dessa trak-
ter, i synnerhet i vulkanernas närhet,
hemsökas dock oftare än någon annan del
av världen av jordbävningar. Det här-
liga klimatet har icke dess mindre fram-
kallat en urgammal odling och folkrika
städer, högre belägna än man eljest plä-
gar finna dem.
Mellersta delen av kusten utmed Stora
oceanen har mycket ringa nederbörd. Där
är landet regnfattigt och ödsligt, emedan
en kall havsström avkyler luften och gör
den torr. Kuststräckorna N. ut och S. ut
ha däremot riklig nederbörd och täckas
delvis av präktiga skogar.
418. Täxtliy. Inom olika delar av
Sydamerika företer växtlivet, alltefter de
olika klimatiska förhållandena, stora väx-
lingar. De tre stora lågslätterna äro till
sin natur ganska olika.
Llanos eller slätterna omkring Orinoco
äro sålunda savanner. Under regntiden
sättas där stora sträckor under vatten men
förvandlas sedan till grässlätter, över vilka
enstaka träd eller dungar av träd höja sig.
Där beta hjordar av hornboskap och häs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
