Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De främmande världsdelarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tar. Under den torra årstiden åter få
slätterna mestadels ett förbränt och öde
utseende; vinden driver upp tjocka dam-
moln, och boskapen söker vatten och svalka
vid floderna eller vid bergens fot.
Selvas eller slätterna omkring Ama-
zonfloden täckas av ofantliga urskogar,
som både till vidd och yppig växtlighet
sakna sin like.
Pamp as bestå av ändlösa stäpper, som
utbreda sig kring de i Laplata utfallande
floderna och utmärkas av stor enformig-
het. Väl ha på senare tider stora delar
av Pampas uppodlats och ge rika skördar
av majs och vete. Men omätliga vidder äro
alltjämt täckta av ymnig gräsväxt och till-
håll för stora hjordar av förvildad boskap.
På långa sträckor synes ingen människo-
boning, intet träd, och den ljudlösa still-
heten störes endast då och då av jagua-
rens rytande eller av en fågels skrik.
Stundom utbryta över Pampas plötsliga,
mycket våldsamma oväder (»pampe’ros»),
åtföljda av blixt och åska, störtregn
och solförmörkande dammoln. S. ut över-
gå Pampas i det öde stäpplandet Patago-
nien.
Lågländernas kraftiga natur låter sig
till stor del icke betvingas av människo-
hand. Därför har odlingen i Sydamerika
av gammalt haft sitt säte i högländerna,
särskilt Quitos och Brasiliens. Där tri-
ves kakaoträdet, av vars frön infödingar-
na redan före européernas ankomst till
Amerika visste bereda en välsmakande
dryck. Där är ock den nu i många delar
av världen odlade tobaksplantan ursprung-
ligen inhemsk. På västsidan av Anderna
har potatisen, som blivit en av Europas
viktigaste kulturväxter, sitt hemland, och
här. växer även vilt kinaträdet, av vars
bark beredes ett läkemedel.
S. ut märkas på Andernas sluttningar
täta skogar av det egendomliga barrträ-
det arauearia, och sydligaste delen av
Sydamerikas västra kust utmärkes av
ständigt gröna buskskogar.
Urskogarna vid Amazonfloden växa på en
mark, som består av djup, lös och utmärkt bör-
dig mylla; en sten är där lika sällsynt som en
diamant. Bland urskogsträden märkas i första
rummet palmerna, vilka särskilt i den del av
skogen, som ligger närmast floderna och vissa
tider översvämmas, äro talrika. I andra trak-
ter av urskogen framträda mera andra träd;
ett 60 meter högt jätteträd bär frukter, stora
som ett människohuvud, vilka innehålla de tre-
kantiga paranötterna; ett annat har under den
ljusgrå barken en ymnig mjölksaft, av vilken
beredes kautschuk; även kakaoträdet, mycket
högstammiga lagerträd samt ormbunkar med
vedstam äro utmärkande för urskogen.
Det är mödosamt att tränga in i urskogen;
särskilt spärras utkanterna av densamma av
mycket svårgenomträngliga snår. I det inre äro
de trakter, som vissa tider stå under vatten,
mindre besvärliga att genomströva, ty där sak-
nas de s.vk. lianerna. Dessa äro jättekläng-
växter, som slingra sig från träd till träd och
åstadkomma, att vandraren blott med yxans till-
hjälp kan komma steg för steg framåt.
Trädkronorna bilda ett tätt lövverk, som
nästan utestänger solens strålar och gör, att en
dyster halvdager råder i skogens inre; överallt
möter en dunkel, blågröu färg ögat. Ty ur-
skogsträdens ofta praktfulla blommor liksom
de färgrika orkidéerna och andra örter, som
växa på trädens stammar, befinna sig i solljuset,
långt ovanför det lägre lövverket. En viss
ödslighet är således, trots all växtlivets rikedom,
utmärkande för urskogens inre. Och ödslighe-
ten synes större genom den stillhet, som un-
der dagens kvalm råder bland urskogens djur,
såsom apor, jaguarer och papegojor. Först
vid solnedgången börja de röra på sig och åstad-
komma då en fruktansvärd musik.
En helt annan anblick ger däremot urskogen,
om man ser den från däcket av ett fartyg på
den breda Amazonfloden. Då kan man få se
trädkronorna övergjutna av solljus och iakttaga
färgprakten såväl hos trädens och orkidéernas
blommor som hos tusentals fjärilar och kolibrier,
som fladdra omkring dem.
419. Djurliv. Sydamerika har en
stor rikedom på vilda djur; men av dessa
äro åtminstone de högre djuren i allmän-
het mindre och svagare än de motsvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
