Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världshaven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
havsdäggdjur, såsom grönlandsval och
säl.
Norra ishavet bildar i Nya världen
JBaffin- och Hudsonvikarna samt i Gamla
världen Vita och Kariska haven. Genom
breda havsarmar, V. ut genom Davis
sund samt på båda sidor om Island,
står det i förbindelse med Atlanten samt
Ö. ut genom Berings sund med Stora
oceanen. Av öar märkas N. om Ame-
rika Grönland, världens största ö, och
Arktiska öarna. N. om Europa och Asien
ligga spridda: Spetsbergen£ Frans Josefs
land, No’vaja Semlja’ och Nya Sibirien,
samtliga öde och obebodda.
Södra ishavet är större än det norra;
det är mer än dubbelt så stort som Europa
(tab. 15). I allmänhet synes detta hav
vara tämligen grunt och grundare, ju
längre S. ut, man kommer. Detta för-
hållande liksom den mängd jord och stenar,
man funnit på isberg i Södra ishavet, göra
det ej osannolikt, att omkring sydpolen
finnes ett stort fastland. Väldiga isberg,
många större än ön Helgoland, simma i
det södra polarhavet. I detsamma finnas
flera delvis vulkaniska öar. Men dessa äro,
då ishindren här äro ännu svårare än N. ut,
föga kända. För djurlivet är den rika före-
komsten av pingviner mest utmärkande.
476. Atlantiska havet är nio gånger
så stort som Europa (tab. 15). Det sam-
manhänger genom öppet vatten med såväl
Norra som Södra ishavet. Dess östra och
västra kuster löpa båda i S-form, nästan
parallella som stränderna av en flod.
Atlantens djup är i olika delar av den-
samma ganska växlande. På dess botten
höja sig nämligen större och mindre pla-
tåer, täckta av grundare vatten. Så sträcker
sig t. ex. från västra Europa mot Grön-
land en bred under vattensplatå, över vil-
ken vattnet endast är omkring 300 meter
djupt. Tvärs genom norra Atlanten går
förbi Azorerna mot Amazonflodens myn-
ning den s. k. Delfinryggen, och genom
södra delen av Atlanten löper en liknande
platå i riktning från N. till S. De båda
sistnämnda platåerna ligga på 2 ä 3,000
meters djup; på båda sid^r om dem sänker
sig havsbottnen till omkring 5,000 meters
medeldjup. Det största djup, som upp-
mätts i Atlanten, ligger strax N. om ön
Portorico i Västindien och utgör över
8,000 meter.
Vattnets värmegrad vid ytan håller sig
i trakten av ekvatorn året om vid ungefär
+ 20° men sjunker inemot polcirklarna till
ungefär -f 6° under de varmaste, + 2° un-
der den kallaste årstiden.
I närheten av ekvatorn sträcker sig
tvärs över Atlanten ett bälte av vindstilla.
N. om detta bälte blåser året om nordost-
passaden och S. därom sydostpassaden.
Längre N. ut råda växlande vindar, dock
övervägande västliga, och längre S. ut
beständiga västanvindar.
Av Atlantens varma havströmmar är
den viktigaste Golfströmmen, som upp-
kommer på följande sätt. Från Guinea-
bukten går längs ekvatorn en varm havs-
ström över Atlanten V. ut och delar sig
vid Amerikas kust i två strömmar: en,
som går S. ut längs Brasilien, en annan,
som går åt NV. in i Karibiska havet och
Mexikanska bukten. Här blir den starkt
uppvärmd och går S. om halvön Florida
under namn av Golfströmmen åt NO. över
Atlanten; den sköljer med en arm Europas
nordvästra kust, vars klimat därav i hög
grad mildras, medan en annan arm går
S. ut förbi Spaniens och Afrikas kust samt
där återförenar sig med ekvatorialströmmen.
A andra sidan gå kalla havsströmmar
från ishaven in i Atlanten. N. ifrån går
Labrador strömmen utefter halvön med
1 Svenska expeditioner, Lovens, Torells, Nordenskiölds, Nathorsts m. fl., ha gjort Spetsbergen till
världens bäst utforskade polarland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
