Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det fuktiga klimatet göra upp eld hålla denna stän-
digt vid liv.
Emi’lien bär namn av den utefter norra sidan
av Apenninerna fortlöpande romerska landsvägen
>via Aemilia», som byggdes redan i 2:a århundra-
det f. Kr.
Emi’r (»härskare») är en titel, som tillkommer
varje arabisk furste och Mohammeds avkomlingar;
så kallas ock vissa högre ämbetsmän och oavhängiga
stamhövdingar i österlandet och norra Afrika.
England bär namn efter de germanska »ang-
lerna», som i medlet av 400-talet erövrande in-
trängde i landet. »Albion» är landets keltiska
namn.
Englands, Nya, stater kallas med ett gemen-
samt namn sex av de längst i NO. belägna av För-
enta staterna. De tillhöra de tidigast koloniserade
och ha alltid betraktats som förbundets kärna.
Enköping, se Köping.
Erytre’a bär namn av koloniens läge vid Röda
havet (lat. »Mare Erythreum»).
Eskilstuna (»Eskils gård») bär namn av Söder-
manlands apostel, S:t Eskil, men fick stadsprivi-
legier först på Karl X Gustafs tid, då ett viktigt
manufakturverk där grundades.
Estremadu’ ra (lat. »Extrema Durii», det yttersta
landskapet vid Duero) anger landskapet såsom ett
gammalt gränsland.
Faktori’er kallas nederlagsplatser för handeln,
som av européer grundlagts i de främmande världs-
delarna.
Fakultet, se universitet.
Falköping, se Köping.
Fernando Po bär namn efter den portugisiske
upptäckaren på 1400-talet.
Fetis chi’ sm är tron på trolleri eller dyrkan av
vissa naturföremål, t. ex. en sten eller ett trä-
stycke, vari vildarna anse att en ande bor och
som därför tillskrives undergörande kraft. Före-
målet tillbedes en tid såsom avgud eller fetisch.
Men gör ej fetischen sin plikt att uppfylla den
bedjandes önskningar, piskas han upp eller bort-
kastas för att utbytas mot en annan.
Filippinerna bära namn efter spanske ko-
nungen Filip II, under vilkens tid öarna började
koloniseras.
Filipstad, grundlagt av Karl IX, bär namn
efter dennes yngre son, Karl Filip.
Fjärdhundra är ett av de tre gamla folk-
landen (Attunda-, Tiunda- och Fisedhrundraland),
som bildade Uppland. Det har sannolikt fått sitt
namn därav, att det ursprungligen bestod av fyra
»hundaren» eller härad.
Florens (lat. »Flore’ntia», den blomstrande)
har namn av sitt läge i en bördig trakt vid Arno.
Florida (lat. »den blomstrande») kallades halvön
av den spanske upptäckaren i början av 1600-
talet, emedan han tog den i besittning på påsk-
dagen, då spanjorerna fira blomsterfest (span. »Pas-
qua florida»).
Formo sa (lat. »den sköna») kallades ön av de
portugisiska upptäckarna på grund av sin yppiga
växtlighet. Kineserna kalla ön »Taivan».
Franche Comté (fr. »frigrevskapet») bär namn
därav, att det utgjort en del av det burgundiska riket,
det s. k. »frigrevskapet Burgund», medan Bour-
gogne motsvarar det gamla »hertigdömet Burgund».
Francisco, San, 1. floden i Sydamerika, är upp-
kallad därav, att dess mynning av Amerigo Ves-
pucci (se Amerika) upptäcktes på den hel. Fran-
ciscus’ dag år 1501; 2. staden i Nordamerika, har
fått namn efter en i samma trakt av fransiskan-
munkar grundad koloni.
Frankfurt (fordom »Franco-furt», frankernas
övergångsställe) har namn av sitt läge vid floden
Main och en huvudväg till Franken.
Frankrike har fått sitt namn av det german-
ska folk, »frankerna», som i slutet av 400-talet tog
landet i besittning och småningom antog de under-
kuvade folkens språk och seder. Romarna kallade
det »Gallia» efter dess keltiska urbefolkning.
Frederi!cia, som till en början kallades Frede-
riksodde, bär namn efter sin grundläggare, Fredrik III.
Fredrikshald (fordom »Halden») fick stads-
privilegier under danske konungen Fredrik III.
Fredrikstad grundades under danske konungen
Fredrik II.
Frihamn kallas ett afskilt hamnområde, dit
varor av köpmän kunna tullfritt införas och upp-
läggas för att bearbetas, ompackas och åter ut-
föras till andra länder. Detta är av stor vikt för
kuststäder med tra’nsitohandel (»genomgångshan-
del»). Föras däremot varorna från frihamnen in i
landet, måste tull erläggas för dem i vanlig ordning.
Främre Asien, se Asien.
Fu’lbe betyder på de inföddas språk »röd»
eller »ljusbrun», syftande på folkets hudfärg i mot-
sats till negrernas, »de svartas».
Fyr är ett sjömärke, som avser att nattetid,
medelst eldsken, varna sjöfarande för grund eller
leda dem i hamn. Fyren har vanligen formen av
ett torn, beläget på en udde eller på ett skär utan-
för kusten.
Färöarna (»fåröarna») ha namn av den där-
städes på grund av den saftiga gräsväxten blomst-
rande fåraveln.
Förbund smonarki, se förbundsstat.
Förbundsrepublik, se förbundsstat.
Förbundsstat kallas en förening av två eller
flera stater, vilka i de flesta eller alla inre ange-
lägenheter äro åtskilda men i förhållande till ut-
landet bilda ett helt under gemensamt överhuvud.
Allt eftersom de sålunda förenade staterna äro
monarkier, såsom Österrike och Ungern, eller re-
publiker, såsom kantonerna i Schweiz, sägas de ut-
göra en »förbundsmonarki» eller en »förbunds-
republik».
Gala’pago sö ar na (span, »galápago», sköldpadda)
ha fått sitt namn av sin rikedom på stora sköld-
paddor.
Galli’polihalvön har namn efter staden »Galli’-
poli», atenaren Kallias’ stad eller nybygge.
Gascogne (lat. »Vasconia», baskernas land) har
namn av baskerna, som under folkvandringens dagar
från Pyrenéerna trängdes ned på slätten och där
bosatte sig.
Georg skanalen, S:t, bär namn efter Englands
skyddshelgon, riddaren S:t Georg.
Ghats (»trapporna») kallas bergen, enär de, i
synnerhet V. ut, sänka sig med branta terrasser.
Gibraltar (arab. »Djebel-al-Tarik», Tariks klip-
pa) bär namn av den härförare, som 711 ledde mo-
rerna över till Spanien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
