Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överstepräst eller påve, kallad »lama». Han dyrkas
såsom en förkroppsligad uppenbarelse av Budda.
Bulgarien är uppkallat efter »bulgarerna», en
med finnarna besläktad mongolisk stam, som har namn
av sina förra boningsplatser vid »Volga». De an-
togo de av dem underkuvade slavernas seder och
språk.
Buschmän (holl. »bosjesman», buskman) är egent-
ligen ett öknamn, som de holländska boerna givit åt
den inhemska, småväxta befolkningen i Kaplandet;
den drog sig för européerna undan till snåren i ber-
gen eller till stäpperna i det inre.
Börs kallas en allmän mötesplats för köpmän
och mäklare, som på viss tid där .samlas för att
rådslå om affärer och träffa köpavtal.
Cadiz (lat. »Gades») var i äldsta tider en feni-
cisk koloni. Dess namn (fenic. »muren») tyder på
att det tidigt var starkt befäst.
Campa’gna felice (ital. »välsignade slätten») är
så kallad på grund av sin bördighet.
Campa’nien (lat. »campus», slätt) är ett namn,
som anger landskapets till stor del låglänta natur.
Caroli’nerna ha, ehuru upptäckta på 1500-talet,
fått sitt namn till den spanske konungen Karl II:s ära.
Carpentariaviken är uppkallad efter en general-
ståthållare för det holländska ostindiska kompa-
niet, Peter Ca’rpenter.
Cartage’na (lat. »Carthago nova») är ett namn,
som visar, att staden ursprungligen var ett karta-
giskt nybygge.
Castilien (lat. »castellum», fästning) är ett
namn, tydande på landets många borgar sedan
striden med morerna.
Catalo’nien (lat. »Gotala’nia», goternas land) er-
inrar om, att goterna bröto in i Spanien under
folkvandringens dagar och där grundade ett välde.
Cement är ett av kalk, kiselsyra m. m. tillblan-
dat murbruk, som hårdnar även under vatten.
Champagne (lat. »campus», slätt) har namn av
sin naturliga beskaffenhet.
Charleston (eng. »Karlstad») har fått namn efter
engelske konungen Karl II, som ditsände kolonister.
Cincinna’ti blev, såsom ett litet nybygge, i slutet
av 1700-talet uppkallat till åminnelse av den
enkle, efter kriget till sin plog återvändande ro-
merske diktatorn Cincinnatus. I våra dagar kallas
staden ofta på grund av sin rikedom »Västerns
drottning» eller på skämt för sina ofantliga svin-
slakterier »Porko’polis» (svinstaden).
Colombia, se Columbia.
Colosse’um är en väldig amfiteater eller ovalt
formad skådebana, som fullbordades under kejsar
Titus. Där utkämpades strider mellan vilda djur
och gladiatorer till folkets förnöjelse. Teatern, som
en gång rymde 80,000 åskådare, är nu en stolt ruin.
Columbia, 1. republiken i Sydamerika (Colom-
bia),, 2. förbundsdistriktet i Amerikas Förenta sta-
ter, 3. provinsen i brittiska Cañada och 4. floden
på Nordamerikas västra kust, har jämte en mängd
orter fått namn efter Nya världens upptäckare,
Kristofer Columbus.
Cooks sund bär namn efter Cook (kok), en be-
römd brittisk sjöfarande, som under tre resor i Stora
oceanen (1768—1779) upptäckte en mängd av dess
öar och utforskade östra kusten av Australkonti-
nenten. Under sista resan mördades han på Sand-
wichöarna.
Carlson, Skolgeografi. I.
Cor dille’rerna, fullständigt Cordilleras de los
Andes (span, »cordél», lat. »chorda», snöre eller
kedja), är ett ganska oegentligt namn på de av
höga bergskedjor omgivna platåerna i västra Ame-
rika.
Costarica (span, »rika kusten») kallade Colum-
bus den av honom upptäckta delen av Mellaname-
rika för dess förmenta guldrikedom.
Cdte d’Or (fr. »guldsidan») bär namn av den rika
vinodlingen på bergets sluttningar.
Cykla derna (grek. »kretsöarna») ha namn av
sitt läge i en krets i Egeiska havet.
Damaskus (arab. »verksamhet») har fått namn
av sitt rykte i österlandet såsom rik handels- och
industristad.
Dardane’llsundet har sitt namn av fyra fästen
vid sundet, »Dardanellerna», avsedda att behärska
genomfarten och uppkallade efter den forntida
staden Da’rdanos.
Darling, se Murray.
Davis sund har fått namn efter en brittisk sjö-
farande, John Davis (dä’vis), som i slutet av 1500-
talet sökte en nordvästlig genomfart till Indien och
därunder först passerade ifrågavarande sund.
De spot i’ sm kallas en oinskränkt monarkisk sty-
relse, under vilken undersåtarnas liv och egendom,
utan skydd av lag eller rätt, äro hemfallna åt
härskarens godtycke.
De’spoto-dag (»prästernas berg») har fått detta
namn med anledning av de många kloster, som
finnas spridda på bergets sluttningar. »Despotes»,
hefre, är nämligen de grekiska andliges hederstitel,
och »dag» betyder på turkiska berg.
Docka är en konstgjord bassäng, som genom
portar skiljes från omgivande vatten. Dockan kan
vara av olika slag: a) varvsdocka, där fartyg in-
stängas för att, sedan vattnet i dockan blivit
utpumpat, kunna repareras i bottnen; b) hamn-
docka, dit fartyg inlöpa för att, sedan dock-
portarna blivit stängda, kunna lossa och lasta,
ostörda av tidvattnet.
Domi’ngo, San (span. »hel. söndagen»), kallades
ursprungligen staden av detta namn, emedan den
av Kristofer Columbus’ broder Bartolomeus grund-
lädes på en söndag. Namnet överflyttades sedan
på ön och på staten.
Ebro (lat. »Ibe’rus») har givit namn både åt
»Iberia», i forntiden romarnas benämning på Pyre-
neiska halvön, och folket »iberer» eller »keltiberer»
samt »Iberiska bergen». Jfr Indus och Indien.
Edinburgh (»Edwins borg») säges bära namn
efter en angelsachsisk konung från 600-talet.
Egeiska havet har sitt namn av den atenske
konungen Ege’us, Tesevs’ fader, som enligt sagan
störtade sig däri, då han trodde sonen vara död.
»Arkipelagen» är en senare förvrängning av ha-
vets grekiska, namn (»Aigai’on pe’lagos»).
Ekliptikan (grek. »eklei’psis», försvinnande)
har fått namn därav, att sol- och månförmörkelser
inträda blott, då månen befinner sig i eller nära
jordbanans eller den skenbara solbanans plan.
Ekvatorn (lat. »aequare», göra lika) har sitt
namn därav, att den delar jordklotet i två lika
hälfter.
Eldslandet kallades så av upptäckaren Magel-
]a’n, som om natten såg eldar på kusten av ön.
Eldsländarna sökte på grund av svåjigheten att i
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
