Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«n stor del af hans land, och de väntade nu, att han af
tacksamhet genom sin bekräftelse skulle göra de fattade besluten
orygg-liga. De hade likväl missräknat sig. Den fångne småkonungen,
som ingalunda blifvit visare af olyckan, antog en hög ton, och
•de tre ministrarne måste återvända med oförrättadt ärende !).
Detta hade dock endast till följd att Talleyrand, som förut strängt
hållit på den sachsiske konungens samtycke såsom ett
oefter-gifligt vilkor för de beslutade afträdelsernas giltighet, nu
förklarade hans bifall alldeles öfverflödigt. Legitimitetens och den
allmänna folkrättens fordringar, till hvilka fursten under den
sachsiska tvistens fortgång så ofta och så vältaligt vädjat, fingo
här för ögonblicket maka åt sig. Hufvudsaken var, att
enigheten mellan magterna bevarades. Han gick i alla fall att i
en annan, långt större och vigtigare fråga med ökad kraft göra
dessa grundsatser gällande.
Efter återkomsten från Pressburg och sedan underrättelse
inlupit om Napoleons landstigning i södra Frankrike, började
nemligen Talleyrand att ur den högre statskonsters synpunkt drifva
förslaget om en gemensam aktsförklaring mot Napoleon från alla
de magters sida, som undertecknat Parisfreden. Dessa kunde
väl näppeligen i första hand anses hotade af exkejsarens företag.
Men de hade förpligtat sig att upprätthålla vilkoren i nämnda
fred och borde alla bidraga till bevarande af det allmänna
lugnet, som nu syntes hotadt. Det var dessutom, enligt Talleyrand,
<en akt af mellanfolklig rättvisa, som här skipades. Napoleons
företag var ett attentat mot legitimiteten och verldsdelens
bestående ordning. Det tillhörde derföre ej blott Frankrike utan
hela Europa att protestera deremot.
Sådana skäl talade högt hos kongressens statsmän. De
skredo också till kraftiga åtgärder. Först antogs vid en
förtrolig sammankomst mellan de fem stormagternas ombud den
namnkunniga deklarationen af den 13 Mars 2), hvarigenom
Napoleon i följd af sitt senaste företag förklarades »hafva stält sig
utom alla civila och sociala förhållanden samt såsom fiende och
störare af verldslugnet vara hemfallen åt den offentliga hämden».
Magterna förkunnade derjemte sitt fasta beslut vara att
gemensamt upprätthålla Parisfredens vilkor och hindra hvarje
rubbning af den allmänna freden. Denna förklaring förelädes derpå
1\ Talleyrand till Ludvig XVIII den 12 Mars 1815.
2) Tryckt hos D’Angeberg 912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
