Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Rosenfesten. Ett fantasispel i tre akter - Andra akten - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dygden. (nickande bifall,)
Hvad är, som utaf allt mest dyrt och flygtigt fins,
Som lär, att nöjets ro af mödans pligter vins?
Lucrèce (pekar på ett väggur).)
Du märker urets gång: hvar knäpp det höra låter
Är en försvunnen tid, som aldrig kommer åter.
Så lär dig nyttja rätt den tid, dig himlen ger,
Att af det frö, du sår, du en gång skörden ser.
Barnmorskorna.
Charmant! åh charmant! hon har redan förtjent kransen.
Dygden.
Hvad är väl äran, säg?
Lucrèce
En bubbla grann, men skör,
Som i den höjd, hon går, försvinner snart och dör.
Åskådare.
Bravo! bravo! charmant! charmantissimo! charmant!
Dygden.
Om villan af en flärd, som ej sin sällhet vet,
I nöjet sänker sig med ökad brottslighet;
Hvad lärdom bör du ge den fallne i sin yra?
Lucrèce
Han ångra bör sitt fel och lära viljan styra,
Och söka dygdens mål med ädel blygsamhet.
Så i den skönsta park en giftig orm kan vara;
I sjelfva nöjets famn man oftast löper fara.
Byt icke blommans doft mot qvalet af en tår,
Hon lätt kan såra dig; förbjuden frukt ej smaka;
Begagna rätt din dag, ty lifvet snart förgår.
Är en gång flyktad hän din blomstrings sälla vår,
Med all din bön och gråt den kallas ej tillbaka.
(Allmän handklappning och stampningar i golfvet).
Bravo! bravo! hurra! hurra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>