Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 2 - Djurgården den första Maj - Tredje taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Likasom dimmor, när vindarne ryta,
Jagas och jägtas kring böljorna blå,
Så utan rast, utan ro, titan hvila,
Skynda de fram uppå vågornas topp.
Andar vid andar i ringlar framila,
Hvirflande, dansande ner och än opp.
Der ses en hafsfru med hängande lockar,
Der ses en sjögud med hår af kristall.
Huj! I en blink der en skara sig skockar,
Under de brusande tonernas svall.
Öfver båd’ klippor och hällar man hoppar,
Än uti luften man hänga dem ser,
Än i en ringdans kristallklara kroppar
Sväfva som bollar på ytorna ner.
Der nu nalkas guden,
Hafvets milda gud,
Nu fördubblen ljuden;
Alla valdthorns ljud
Skrålen!
Hafvets höga gud
Nalkas i sin blåa skrud.
Skrålen,
Skrålen,
Alla valdhorns ljud!
Andar, böjen
Edra hjessor ner!
Vördnans offer röjen
För den prakt sig ter.
Alla vågor, gungen!
Alla nymfer, sjungen!
Eder kärlek tyden
Och med trohet lyden
Vattnets blida gud.
Skyndsamt honom hyllen
I hans klara hof,
Gån och djupets grottor fyllen
Med hans äras lof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
