Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 2 - Djurgården den första Maj - Åttonde taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åttonde taflan.
Skön är Djurgårdens park och värd att skalder besjunga
Högt dess rosiga engd, med lifligt ljudande tunga.
Lik en Floras tapet, som lyfts af vindar och väder,
Brokigt skimrande fram dess glans bland kullarne träder.
Vexlande, öm och glad den fria naturen der spelar,
Ömsom i skuggan dold, den snart i ljuset sig delar,
Visar en krona i skyn, sin hand i vågorna räcker.
Stickar af gräs en duk, som grann på fältet sig sträcker,
Syr små rosor med fröjd, båd’ röda, blåa och hvita,
Ses med en böjlig hand mång’ grönskande cirklar upprita.
Der högstammig och stolt kastanien paras med lindar,
Almar i ståtlig växt sig sprida för himmelens vindar.
Granar på klipporna stå och skyldra med gungande lansar.
Under en källas porl och hjortarnas hurtiga dansar.
Främst dock prisar jag dig bland uddar milda och sköna,
Som så lysande står och hör hur vågorna döna;
Täcka Udde, och du, som täflar i fägring med denna,
Valdemars skuggiga park, så sval, när strålarne bränna,
Du, som smyckar dig grannt, med sjövass kjortelen sirar:
Af blåsippor en krans kring den smala medjan du virar,
Pryder med vifvor din hals och bär majblommor i handen,
Under det siskans ljud man hör kring bugten af stranden.
Skön är Djurgårdens park, der Flora blomster bereder,
Och der Bacchus sitt tält bland täta lunderna breder:
Neptun står vid dess fot och axelbladena hvilar,
Sorgfri på parkens gräs, då vinden saktare ilar.
Venus sin tron der stält bland yra, dansande flickor,
Hvilka hon lockar till ras bland vinglas, bålar och brickor
Tänder sin lågande eld vid qvällens brinnande stjerna,
Och i lundernas skygd till skämtan bjuder hvar tärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
