Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 2 - Ulla Vinblads död - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mollberg spelar på sin luta.
En fager ros
Går nu sin kos,
Som Hagas parker prydde.
Dess milda blick,
Dess ädla skick
Hvart bröst med kärlek brydde.
Hur mången gång
I lust och sång
Du Fröja heder visat!
I kyss och ras,
I sång och glas
Dess fröjd du alltid prisat.
Du vissnar bort,
Ditt lif var kort,
Nu döden för dig träder.
Farväl, min brud!
I sorgeskrud
Jag nu min lyra kläder.
Ej Bacchi saft
Ger mera kraft;
Ej solen mer förnöjer.
Adjö, min skatt!
En sorgenatt
Sig kring din Mollberg höjer.
En sparf i ett träd.
Hur mången gång jag vittne var,
O väna Ulla, till din fröjd,
När månens strimma, ljus och klar,
Sig spred kring dal och fält och höjd!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
