Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 2 - Ulla Vinblads död - Andra scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BACCHUS. Tack, mamma lilla! det var guddomligt.
VENUS (inkommer med utslaget hår, blek och sorgsen; hon
nedfaller för Jupiter och hopknäpper sina händer) Mägtige
fader! alltid var du de betrycktas skydd.
JUPITER. Håll, håll, för sju tusan, min dotter, jag måste
först upp i mitt kungliga säte, innan du får framföra din
bön ... Se så! Hvad är det nu?
JUNO (hviskar till Vulkanus). Nu kommer hon med sina
skökhistorier och intriger igen! Hon kastar en vred blick på
Venus, går ut och slår igen dörren mycket häftigt efter sig.
VENUs, på knä. Mägtige fader! alltid var du de betrycktas
skydd. Ej gick någonsin din dotter ohörd ifrån dig. Hör, fader,
min bön och värdigas villfara den samma! Se, en af mina älskade,
som alltid prisat mitt välde och troget dyrkat Pafos’ guddomlighet,
som med rika offer smyckat mitt altar och i ömma suckar städse
sökt mitt beskydd, den svartlockiga Ulla, nordens skönaste dotter,
har af Erebi mörka och grymma gudar blifvit dömd att föras till de
underjordiska skuggorna ... Ej begär jag, du verldens styresman,
menniskornas konung och herre, att Parcernas mäktiga beslut skall
ändras. Ej begär jag, att du skall förunna henne två gånger se
ljuset; men hör min bön: låt henne icke falla för dödens glaf och
Hermes’ bjudande magt; låt min son Kupido få rycka henne undan den
trefaldt brusande floden, trehöfdens gap och furiernas gissel, låt
mig få föra henne till Pafos’ boning. Mäktige fader! jag besvär dig
vid din ömhet, bönhör mig!
BACCHUS. Bror Apollo! hvem är det, hon talar om?
Det susar som en hel bistock för mina öron.
APOLLO. Det är frågan om Ulla Vinblad.
VENUS. Mäktige fader, bönhör mig!
BACCHUS. Hur är det med henne?
APOLLO. Hon lär hålla på att dö.
BACCHUS. Ulla Vinblad känner jag förbaskadt väl.
Det är en rätt täck flicka. Tyst, låt oss höra hvad pappa
säger!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
