Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 2 - Ulla Vinblads död - Fjerde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jord, skänk henne kropp;
Eld, gif henne blodets lopp;
Luft, i lungan blås in;
Sol, måla dess skinn,
Sprid i dess öga din glans.
Malörtens krans
Pricke dess kind;
Bölja gör henne trind
Kring barm och länd,
Att hon som Mutter på Rostock blir hyllad och känd.
MARS.
Och jag en stämma åt henne ger,
Så stark som sextusen och ännu mer;
Dertill en hand, som örfila kan
Och uti kragen kan ta sin man.
BACCHUS.
Och jag förärar allt tillbehör
Af punsch och bischoff och fin likör.
ALLA.
Mutter, stig upp!
Man hör ett bullrande i jorden, slutligen uppstiger hon livs lefvande.
BACCHUS. Friskt, Mutter, fram med glas och buteljer!
Rop från flere håll på ön: Ulla Vinblad kommer!
MARS. Se, så, för attan skock millioner!
BACCHUS. Vänta, jag är strax färdig!
MUTTER PÅ ROSTOCK. Herrarne äro så goda och liqvidera.
MARS. Drag för tusan, käring! Vet du intet, vi äro
gudar! – Ser du kraschan på bröstet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
