Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Fritjof och Ingeborg eller Midsommarshelgen - 13. Hushållerskan och Mjölkflickan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Der strålarne ligga i slumrande dvalen.
Re’n kärrornas dån,
Än till och ifrån,
Allt mera försvann uppå gator, i gränder.
Det tystare blef
Och svalan beskref
Sin färd emot hemmet bland skyarnes ränder.
Sluproddarens båt
Med löfverk och ståt
Sköt sakta sin färd inåt Mälarens stränder
Vid munkbron allen’
Mång’ hundrade ben
Än tassade kring ibland vänner och fränder.
Nu hördes ett knack.
I Greta det klack.
Hon öppnade dörren, men Fritjof ej var’et.
Mjölkflickan det var,
Som qvällsmjölken bar.
Den togs och slogs ur i det vanliga karet.
»Hvad nytt, kära du?»
»Jag vet ej, min fru,
Mamsell vill jag säga. På landet man har’et
Så stillsamt i allt
Förutan allt rallt,
Som Stockholm för dagen jemt har att berätta.» –
»Nå, säg då blott ett:
»Har Fritjof du sett?
»Se här är en stol, du på den kan dig sätta.» –
»Herr Fritjof? Min själ!
Det vet jag nog väl.
I morse han gick i plymager att sprätta,
När tuppen just gol,
Var grann som en sol
På Fiskaretorpet.» – »Hvad knäfveln, just detta!» –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
