Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Synen i kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uret från tornet med jerntunga ropar:
Klockan är tolf. Utur fängelsets sal
Stiga de hvitklädda vålnaders hopar,
Hvirflande snödrifvor lika i dal.
Månen förskräckt flyr i molnen till baka,
Skriande ufvarne vingarne skaka,
Flyga kring tornet i dånande rund.
Rädd förbi kyrkporten vandraren smyger,
Tätt följer vädrande hunden hans spår.
Fuktiga daggen i luftrymden flyger,
Hemskt uppå kyrkdörrn det klappar och slår.
Håligt ett eko från höghvälfda domen
Entonigt svarar: »o kommen! o kommen!»
Strax springa dundrande portarne opp.
Och genom öppnade jerndörren tåga
Blodlösa spöken i rysliga skratt,
Ur hvarje krona en fladdrande låga
Stiger, likt flamman från drakarnes skatt.
Orgeln i skälfvande dallringar tjuter,
Qvidande dödsqval i rymderna gjuter,
Hvalfvena sucka så tungt vid hvar ton.
Och för altaret
Stiger döden,
Talar: »o menska!
»Du var af stoft,
»Och till stoft blef du åter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
