Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Judinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag är så trött! O! låt mig här få drömma!
»Och Du, för hvilken Abram nåder fann,
»Förlåt judinnan, om dess tårar strömma
»Vid minnet af en älskad, kristen man.»
»Det gifves strängar i ett qvinnohjerta,
»Ej mannen deras toner fatta vet.
»Ett låtsadt lugn i lifvets högsta smärta
»Är hennes rikdom, hennes hemlighet.»
»Den var ock min! Ej kunde någon ana
»Min kärlek utom han, som egde den.
»Han bjöd mig dela glansen af sin bana.
»O, hård var kampen, svår var frestelsen!
«Den striden gälde lifvet eller döden,
»En strid emellan menniskan och Gud.
»Mig vinkade en verld af glada öden,
»Jag kunde blifva Ottos stolta brud.»
»Men att det nå, min tro jag skulle svika.
»En stund jag tvekade; till slut likväl
»Så måste menniskan för guden vika.
»Åt jordisk lycka sade jag farväl.»
»O, kors! man säger, att du kan försona
»Och att du är en bild af nåd och frid.
»Mig gaf du endast lifvets törnekrona,
»Och genom dig först väcktes denna strid!»
»Dock tyst härmed! I dystra afskedsstunden
»Besvor jag Otto vid Jehovas namn
»Att ta en brud, vid Kristi lära bunden,
Och lemna mig åt glömskans kalla famn.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
