Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Pastoral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu i dans efter fjärilens smek,
Duggade aftonens svalkande droppar
Genom en eter, uppljummad och vek.
Vallhjonet tutade hjorden till samman,
Myggorna höllo i qvällen sin dans,
Och ifrån vester den tynande flamman
Hängde på berget en purpurröd krans.
Plöjaren vände från tegen till baka,
Mött uti stugdörrn af barn och af maka.
Dufvan ifrån gärdet flög hem till sitt bo,
Att bland de älskande ostörd få smaka
Hvilans och sömnens förtrollande ro.
Böljan gaf natthugg åt domnade stranden,
Källan blef mörk och dess glitter försvann.
Vindspoln ej trippade mera i sanden,
Aftonens stjerna på fästet upprann.
Skuggor, likt resar, ur skogarne sköto
Och i sitt famntag huldt söfvande slöto
Kulle och hage, och klippa och äng.
Hvad min inbillning, min känsla då njöto,
Fåfängt besjunger den mattade sträng.
Allt var så smekande, vänligt och kärligt,
Allt paradisiskt, sjuhimladt och ömt,
Allt var förtrollande, ljufligt och härligt,
Som man bland smekande englar sig drömt.
Lägger man härtill en skön älskarinna,
En den mest tjusande, goda huldinna,
Hvilken kan tänkas i denna vår verld;
Högre lycksalighet står ej att hinna,
Högre ej heller en dödlig är värd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
