Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Vårmorgonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vårmorgonen.
Dimman bryts af solens skifva,
O hvad prakt, hvad gentillesse!
Vinden rimmar re n på vers,
Lockar fram så ros som vifva,
Hvilka under markens drifva
Legat liksom uti press.
Det är morgon, jag det hörer
Uppå luftens lena sus
Utanför mitt sommarhus.
Utaf fogelskarans körer,
Skogens sjungande aktörer,
Tar mitt öra morgonrus.
Natten hopslår redan tältet,
Månen gömmer sig i våg,
Nyss som klot på fjell’n han låg.
Töcknet hvirflar fram på fältet,
Dagen spänner på sig bältet,
Börjar nu sitt riddartåg.
Är det à la glace, som blänker
Der i rosens blomsterkalk?
Soln små guldkorn derpå stänker.
Se på fjäriln lilla skalk,
Redan bittida han tänker
Uppå nöjets kärleksbalk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
