Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landt- och stadslifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landt- och stadslifvet.
Jag var en femtonårig flicka
Och viste inga andra rosor af
Än dem, som vårens rikdom åt mig gaf.
Nu känner jag till punkt och pricka
De blomster, hattstofferarn sälja plär,
Af papper, siden eller gazer;
Och, när det ut på gatan bär,
Ett dussin sådana plymager
Min Josefiner-hatt beklär.
Naturens språk var förr min skala.
Fast tungan uppå bondska något bröt,
Dock allt upprigtigt från mitt hjerta flöt.
Nu af språkmästare att tala
Jag prydligt lärt och vet i en momang.
Om den off’cern charmant bör heta,
Om den artisten har talang,
Och att mitt eget namn, Margreta,
Bör nämnas Gretehen för sin klang.
Förr lin jag häcklade med mamma;
Nu häcklar jag min stackars nästa blott.
Förr, när utaf en karl en ros jag fått,
Som rosen blef jag röd uti det samma;
Nu jag mitt kindbens blyga rodnad tar
Utur min burk, ej från mitt hjerta.
Förr skalf jag, då jag såg en karl;
Nu tvärt emot jag trycks af smärta,
När ej ett tjog jag kring mig har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
