Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tal i sällskapet Par Bricole på Barbara-dagen 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kunna hos vinguden utan förhinder
Purpras och frodas i gamman och skämt,
Klasar vid klasar och kinder vid kinder,
Höljda af grönskande florshufvor jemt;
Dinglande, pinglande sorgen och qvalet
Bort till sin likfärd från rankornas must.
Njutande kärnan, men lemnande skalet,
Långt från de sprittande nöjenas kust;
Flätande arm uti arm genom lifvet,
Likasom tråd kring en spegelkar vik;
Låta i hjertat beständigt stå skrifvet:
Här för hvar fröjd hålles öppen trafik,
Spisning, förtäring, och allt hvad I önska,
Jemväl att hemta, om så det befalls;
Jemt kunna skratta och frodas och grönska,.
Jubla i strängaspel, polska och vals;
Blunda, begrunda, men endast det ljufva,
Drömma och ömma från morgon till qväll,
Än som en siska och än som en dufva,
Söt som i flickmun en smält karamell;
Törstig som lammet och herden vid bäcken,
Vinstänkt som blomman af daggen om vår,
Yfvig och frodig som skuggrika häcken,
När han i blomning om sommaren står;
Ingen ting stäldt uppå skruf, blott fiolen,
Intet i ledband, knappt valpen en gång;
Ega till ur endast månen och solen
Och uti urväder brandvaktens sång;
Fläcketals kneka, men aldrig fallera,
Frangi non fleeti uti sitt sigill;
Låta sig sjelf och all verlden florera,
Hvar och en gå dit, han lyster och vill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
